Sköna silverfesten!
Men när det blir lite smask, då jävlar är antalet läsare dubblat hela veckan.
Vi kör en runda till på temat, här har ni bilder från lördagkvällens lagfest.
Ät dom hela, ät dom som kött.
Låda och Anna - Solskjaer och filmkamernan - En överlycklig Kapten med sin mittfältsklippa Smulan
Pullis och Dalar i ömhet - Pungsmällarn och Midda - Quimmen, André och Chivu
Store lagfotot - Lille familjefotot - Flexas livs första kråka på krogkvitto
Weekend hos Skörsten i Låtsasdanmark.
Efter en kväll och natt med Dalar och Sättningen var det hemskt att se ny dags ljus, jag var mycket nära att spy i duschen, var mycket nära att inte klara transportera min kropp till tåget.
Men jag traskade på mot stan och ett regnigt Nässjö bar fram mig till stationen där jag äntligen fick ner lite mat.
Tågresan tog två timmar som löpte fort tack vare Aftonbladet och min kropp blev snäll tack vare Kycklingcurryn.
Framme i Lund väntade Skörra med en utlåning av katastrofal cykel från början ägd av hans svärmor från *trumvirvel* Nässjö.
Det gick inte bra, men det gick, och färden tog oss till hans fotbollsmatch med Hallands Nation mot Bjärred i skånska division fem.
Jag satt på läktaren och lapade sol och San Miguel, öppnade ett paket fotbollsklistermärken för varje öppnad pilsner och kände att jag och livet var väldigt goda vänner.
Förutom ren njutning satt jag även och tänkte på livet, ringde även Farmor och pratade om detsamma.
Man kan tycka att jag inte skulle behöva åka ända till Skåne för att dricka pilsner, öppna fotbollsbilder och ringa till Farmor, men när Nässjö bjuder på regn och strupgrepp blev jag tvungen att åka ända till Skåne.
Av vistelsen i sig nämner jag att Skörra hade några jäkligt sköna snubbar på lagret.
För dom uddevallska bloggläsare som tvivlar på dessa uppgifter kan jag för att stärka mina ord tala om att dom varken är politiker eller skåningar.
Kavve och Linus hette goa krabbarna från laget som vi hängde med på fredagkvällen.
Hjalmar hette den finurlige från korridoren som vi hängde med på lördagkvällen.
Utöver detta skedde även två andra sinnesträffar.
Pantern som jag gick med i Molkom hörde av en slump nån dag före och stämde sedan träff, henne hade jag inte träffat på fyra år.
Pavve som var med på dom svarta festerna på soffkanterna i Luleå såg Svampcupsfinalen på samma pizzeria som oss, honom hade jag inte träffat på fem år.
Det kändes som att man parallellt reste in i Skörstens nya liv, vårat gemensamma tidigare liv och mitt egna tidigare liv på en och samma gång.
Surrealistiskt, sa Bull.
Inför resan fanns många orosmoln, klimatet, kulturen, valutan och språket.
Klimatet var så sydeuropeiskt som jag hoppats på, fantastiskt både på fredagsläktaren och i lördagsparken.
Kulturen krockade inte så farligt, människor av kvalité fanns och maten var som den skulle både hos DJ Burgare och Chadis.
Valutan förstod jag aldrig hur man räknade och mitt kort funkade inte där nere, men Skörsten lånade ut till mig så det löste sig.
Språket var som befarat det värsta.
Till min stora överraskning talades dock inte skånska utan på varje studentbalkong och i varje gathörn av stan talades vidrig stockholmska.
Skånska och stockholmska är de två i särklass mest avskydda dialekterna hos mig.
Vad som är än värre än dialekter i sig är när någon från en viss plats medvetet bytt ut sitt ursprung för att tala en annan dialekt.
Det är bland det värsta jag vet i hela världen och livet, då får jag tinnitus, vilket hände nu i helgen, det var inte roligt.
Men för att avsluta i positiv anda fick jag mycket gott intryck av staden som sådan.
När jag klev av tåget var det första jag hörde en medresenärs dryga stockholmsstämma säga Är det här Lund, är det här Skabblund?
Kändes som ett tveksamt första intryck, men det visade sig inte finnas något skabbigt Lund, det fanns bara ett mysigt.
(1)Skörra blev glad över tröstpriset som matchens sämsta spelare, en uppochner-vänd ostkaka. (2)Den bästa spelaren var Tjuren från Strömstad, han fick naturligtvis välja mellan en ungersa bamse och en zigenarkorv.
(3)Hos Skörras ex-klassisar spelade han dragspel och (4)jag övertalade fotbollsspelarna att lösa en box. (5)Sen drev dom sönder och samman med tjejen i röd klänning, dom hade tydligen smygsett henne skreva i en mobil. (6)Jag sov till tre på lördagen, efter krubb hos Chadis stekte vi sönder och samman i en park med hundratals andra.
(7)Att gräva bort Skåne är i grunden rätt, (8)Tompa och jag var överens om att det skulle skyfflas över till Danmark. (9)Pantern anslöt framåt kwella och hakade på till en gulingrestaurang med jättegod mat där vi såg svampcupsfinalen. (10)Dom flesta verkade hålla på Bayern München, men Pavve och jag firade Inters seger.
(11)Tompa var inte alls så lik mig som jag fått intrycket av på förhand, han var en helt annan typ av stekare än mig, en mer klassisk. Ekwallifierad var han och visade stolt upp sin klocka. (12)Jag försökte mig på att vara Tompa med tight skjorta och vansinnig väska, men det passade inte. Jag är en friare, mer egensinnig stekare. Och tjockare.
Låda & Pullis intog Sörängen.
Det var fint att ha dom på mitt högland, kusinen var här för fjärde gången så han är lite som ett husdjur här, men för Pullisongen var det oskulden som rök.
Men det blev inte riktigt så maxat som vi tänkt oss.
När vi summerade hade tiden gått så fort och vi hade inte hunnit med nåt större.
Man kan säga att vi hade tillräckligt roligt för att tiden skulle rusa iväg och tillräckligt tråkigt för att inte minnas något roligt.
Okej, Pullis tassade runt i Gläntan i pörrig leopardhatt och Låda bockade av en strippklubb på checklistan.
Nåt hände, okej.
Vimmelbilder?
Vet inte vad jag var på för humör under Midda och Solskjaers inflyttningsfest egentligen.
Eller jo, jag vet att jag var på gott humör, men om man ser på bilderna jag nu laddade ur kameran blir man konfunderad.
Jag lyckades inte ta några vettiga bilder alls.
Och de bilder jag försökte ta måste ses som halvhjärtade försök.
En halv rumpa, en stråle kiss, en chefsmustasch, ett par fotbollskalsonger och en thailändsk mage, ja jag säger då det...
Födelsedagsfesten.
Det blev en märklig fest. Inte så märklig där och då, men märklig i medvetandet. Inte just för att man drack för mycket och har minnesluckor, mer för att man gick runt i en inre overklighet. Festen var så haussad, oss festfixare emellan, så den levde hela tiden på sparlåga, på myten om sig själv.
Det bästa med festen är att det inte blev några dåligheter. Visst, en jättedålig dålighet blev det, men ingen officiell som rektorn måste blanda sig i. Gläntan revs inte, ketchupattackerades inte ens. Festens konung hette Flexa, första dopade kvällen med honom var en upplevelse och jag ser fram emot många såna i livet, göttis att kidsen vuxit upp nu.
Det sämsta med kvällen var att folket inte kom när dom skulle komma. Och att den tog slut för fort. Att det känns som att den aldrig ägt rum.
Men även fester som ägt rum som inte känns som att dom ägt rum, är fester. Och det är skoj att ha varit med.
Kvällen började med att 91;an satte upp en partydödande lapp:
Kvällen fortsatte med att tvillingarna körde upp varsin flaska i rumpan på etablissemanget. Syrran med klassiskt boxarbrännvin, Flexa med rysk fulsprit.
Som vanligt väntade jag till in i det sista innan jag bytte om till matchkläder, kvällen till ära körde jag smidigaste vägen till utnämningen Bäst klädda man - vit skjorta och svart kostym.
Det bjöds på avancerade snittar och trolldryck av yppersta smålandsklass.
Alla som förväntades vara där, var där.
Födelsedagsbarnet Ulrik och hans syster Lena var där. Mysan och Schlippovi var där. Hersch och Frodo var där.
Hjalmar och Låda var där. Packan och Sättningen var där. Lolito och Barberar´n var där.
Fantomen och Lill-Annika var där. Fnissans syrra och Fnissan var där.
Samson och Rasta var där. Flexas flickvän och Muse var där. Sista bilden är ganska signifikativ för Flexas kväll.
103 timmar och 44 minuter...
...kvar till den goda tillställningen.
Hon hånglade med honom. Du vet vem jag pratar om.
Fast det var trots allt Schlippovis födelsedagsfest och man vill vara lojal och man vill att han ska komma när man själv fyller år om ett par veckor så det var knivigt.
Msn;ade med lillebror Flexnes som pepprade partylåtar till mig samtidigt som jag sakta men säkert jobbade in två groggar lagom till tolvslaget.
Duschade bort lite blod och lite skam, smiskade på lite parfym kände mig som en ny människa när jag stoppade ner tre pilsner i en påse och traskade ner till kalaset.
Alkoholen bet inte, var väl immun sen det stora intaget i fredags, så jag var nog klarsyntast på festen, vilket inte hör till vanligheterna men var väldigt intressant.
Samtalade med en hel drös folk och för en gångs skull hade jag ett ärligt utbyte av det, och jag kommer ihåg varenda ord som sades.
Två lite roliga tugg från två olika personer kan jag bjucka på:
"Det finns två sidor av dig. Jag har varit inne på din blogghemsida och tittat. Du är en kille som tänker mycket på saker och ting."
Kommentar: En kille som tänker mycket, sa Bull.
"Vad mjukt hår du har ikväll. Du ser mycket snällare ut när du inte har håret bakåt. Jag var rädd för dig i början, du såg alltid så arg ut och så hade du stekig frisyr. Det är mycket bättre nu."
Kommentar: Mjukt hår och blodigt ansikte, då är dom inte rädda längre.
Flexnes - En mjukhårig kille som tänker mycket och Schlippovi.
Ibland är fester roliga.
Ibland är fester tråkiga.
Festkvällen med tjejmaffian.
Lovade vid ett tillfälle att jag skulle redogöra för min ensamma helg då vapendragaren var hemma hos familjen.
Och jag har redogjort i det tysta, men av någon anledning inte publicerat, sånt trams ska inte hållas på med så här får ni:
Trodde först att jag skulle deppa ner mig helt när Ulrik var borta, i och med att inga andra grabbar här kan konsten att trycka på ordentligt.
Vad jag inte tänkte på då var att det finns brudar som kan konsten att trycka på ordentligt.
Tjejmaffian spände musklerna och bjöd på ett röj i klass med det Låda, Ulrik och jag körde på samma plats(runt biljardbordet) en vecka tidigare.
Imponerande.
Först satt de där i idolsoffan och var fina flickor, sen gick jag iväg en sväng efter idol och när jag kom tillbaka fanns inga fina flickor i soffan längre. De hade blivit vilda och brölade och studsade som en hel krigsarmé. Jag blev lite rädd och la mig på biljardbordet med en kö som försvarsvapen. De flög runt, runt, runt och tjoade och skrek, jag förstår om ingen tror mig men det finns sjuka filmer som bevisar detta.
Efter många om och men lugnade vildarna ner sig och hittade på att vi skulle gå hem till mig.
Först obligatorisk test av huvudbonader och solbrillor, som alltid i rum femton. Sen började kvartetten pussla med ordlapparna jag gjort, vilket gjorde den ena mer frustrerad än den andra. Först gav Olli upp och såg allt annat än nöjd ut. Sen gav Påsättningen upp och satte sig i dj-båset istället. Kvar blev Gammelpackan och Sättningens syrra som med några ledtrådar till slut löste pusslet. Det var inget roligt pussel, det var bara en pik, en pik för gammalt pussel. Sen kunde inte damerna sitta stilla längre utan vevade på När vi gräver guld i USA och andra låtar som jag trodde att bara grabbar gapade med i. Själv gjorde jag som alltid numer, satte mig i fönstret och tog en cigarett. Till slut lugnade de sig en aning och varvade ner i allsången I would do anything for love.
Det var spännande att göra ett studiebesök i damernas värld. Jag gillar att dom räddade min helg.
Förra helgen - Bäst hittills.
Den helgen som är nu sveper jag igenom vid ett senare tillfälle, har ju inte redogjort för förra än, därför prioriteras den idag.
Som tidigare miniinlägg rapporterat var kusinen här på besök, ett besök som planerades helgen innan när jag var hemma, men hölls tyst om inför Ulrik för att överraska.
Överraskningen gick som den skulle, även om det blev lite kaka på kaka när Maxan, Lena och valpen Zelda överraskade samtidigt.
Boråsarna åkte hem efter Idol, sen skyfflade vi undan borden och dansade hamsterdans, lirade biljard, hånglade, väckte hela internatet, stal, förstörde och spydde och var alldeles, alldeles underbara.
På fredagen var det ett jävla tryck faktiskt, mer eller mindre varenda kotte deltog i kalaset som är det tyngsta och roligaste på dessa två månader vi varit här.
På lördagen var vi(jag) segstartade, men vinkade in några flaskor från Schlippovi och spelade fylla med knuff och lyssnade på Fangan Uggla och kom återigen i fin fas.
Antalet deltagare var klart reducerat från dagen innan, men det som redan på fredagen utkristalliserats till en elitstyrka, Johnnie, Olli, Samson, Ulrik och jag, blåste på snyggt igen.
Kvällen slutade på olika sätt och mer eller mindre dramatiskt på flera håll.
Olli la sig på hamstermattan innan vi turades om att kalva på hennes toalett, samtidigt i en annan del av byn delade grabbarna på kvällens tredje 75;a under cykelstöld, cykelkross och blomsterbukettstöld.
Bästa helgen hittills, ja utan konkurrens.
Låda, Ulrik, Lena, Zelda och Maxan - Ulrik&Låda - Schlippovi och Fnissan
Rabarber, Samson, Papin och Låda - Fylla med knuff - Elitstyrkan
Samson och besökarna - Mössprovning som alltid under fest hos mig - Utskickning av turk på tak
Helgenhelgen.
Om jag får sveinflu nu finns fyra misstänkta för smittan:
Fnissan - Johnnie - Giftig - Ulrik
Polistumult, milfjakt och 3.5;or med Janne och Kerstin.
Känner mig skyldig er en rapport om hur det var hemma, därför serverar jag en sådan nu.
Var omtumlande att vänta på tågbyte i Öxnered(världens minsta plats, bara en tågstation), senast jag var där var inför skolstarten, det var liiite skillnad på nerver, inte lika nervöst att åka från skolan efter en månad som att åka till den för första gången.
Mäktigt att känna hur mycket som hänt på så kort tid, hur många människor jag mött och hur många intryck jag fått, att få stå och gå igenom dem under en halvtimme på en perrong var speciellt.
Att komma hem var skönt, Fajsi var gladare än nånsin att se mig, Farmor var upprymd som vanligt och till och med Olsson mös varje gång han gled in i mitt rum.
Ska dock erkänna att jag till min förvåning längtade tillbaka till skolan, var tvungen att ringa Ulrik varje dag och fråga vad som hänt på skolan, vilka som gjort vad, vad det varit för mat och hur den smakade och hur tempen var inför månadens nässjöhöjdpunkt - Robin Bengtsson på Högland.
Farmor läste de texter jag skrivit och scannade över de bilder jag tagit(kommenterade en lite extra, separat inlägg kommer om det), ville höra om allt som hänt och jag berättade.
Dessvärre kom ingen uppföljning på hennes predikan om att kvinnor är djur, det enda hon sa i ämnet var "men hon var ju jättesnygg", vilket förvirrade min ursprungliga förvirring till något jag inte var beredd på.
Efter att ha varit hemma några dagar och bara stekt och kollat på tv med familjen åkte jag på fredagen till grabbarna i stan.
Lite trist att tajmingen var illa, brorsan var sjuk och målvakterna hade seriefinal mot varann så dom var vita, som tur var hakade Låda, Chivu, Solskjaer och Berg på så det blev puls på det hela ändå.
Det blev Mortens och Farmen-Blondie och det kom en polisbil och sladdade upp i gruset för att jag och en gammal granne var hetsiga och ena polisen var Lådas gamle bekant från dressmanfönstret och Låda sa Aspiranten till honom och då blev lille polisen lite ledsen och körde fjantigt nog upp min goe Låda mot polisbilen, Låda behöll lugnet och vi tog oss därifrån, men inte ifrån Lådas grandmilf som förföljde och fick oss att ta en snabb. lång löpning därifrån.
Vidare till Pingvin där vi stämt träff med Twinsen, men dessa twins hade ätit snabbare än vi polisbråkat och milfsprungit så dom var borta.
Via nummerupplysningen och kiosken bredvid Pingvin hamnade vi på Göteborgsvägen med en påse 3.5;or.
När vi blivit insläppta mötte vi till vår omätbara glädje Kung Janne i morgonrock och med guldmedalj(från Rikets Änglar) runt halsen.
Vi satt och gaggade med goe Kerstin och goe Janne till halv sex på morgonen, Emelie kraschade efter nån kvart och Linn kraschade efter nån trekvart, men vi hade väldigt trevligt trots det.
På lördagen var Låda tvungen att åka till Dals Långed och ta itu med brudbekymmer(inte grandmilfen), själv la jag mig hos araberna och mådde skit till klockan ett nästkommande natt då Midda tog med mig till Mackedonkan för bakisburgare.
Söndagen innehöll den där seriefinalen som jag inte går in på närmare, då det finns så mycket känslor bland läsarna angående denna match.
Sen åkte jag från min västkust till mitt hem, det var kul att komma och det var kul att åka igen, som Lotta på Bråkmakargatan hade skrivit, om hon skrivit det här inlägget.
Chivu&Låda - Rulle&Solskjaer&Midda - Quimmen&Berg - Låda&Besticklåda&Papin
Jämför trasiga jeans - Emil från gymnasiet - Linda från högstadiet - Grandmilfen 
Hetsgrannen - Twinsen har kraschat - Janne läser låttext om Leinar
Tv-stjärna tog bloggkung på kuken!!!
Tar för givet att ni känner igen den här sjuke jäveln:
Blondie från Farmen och Club Goa.
Träffade den gamle dokusåparäven på Mortens krog i Uddevalla i fredags.
Så fort jag kommer i kontakt med mannen för han sin vikinganäve mot mitt könsorgan och tar ett riktigt jävla skamgrepp.
Jag är inte jättevan med det här sättet att bli hälsad på, men känner snabbt att jag inte kan visa mig obekväm för då är jag i oföränderligt underläge mot en snubbe som gjort sig rikskänd som 2000-talets störste vuxenmobbare.
- Vad tycker du om kuken egentligen? frågar jag.
- Jag ska slicka ditt ollon.
- Är det ett löfte eller ett hot?
- Det är ett löfte.
- Jag älskar din tunga, Blondie, den har alltid varit lika vass.
- Den virvlar runt, runt, runt, runt ollonet.
Som ni ser på bilden blev vi kompisar sen, han fick lite kärlek av mig och min kusin.
Kåta människor ska man aldrig ge vad de frågar efter, man ska bara pussa dem.
Bara på kinderna.
Det har fötts en ny fylleringare i familjen.
Kidsen på farsans sida var tidigt ute både med att titta djupt i glaset och att bli knackade på axeln av farbror polisen.
Nu är även kidsen på morsans sida officiellt insprungna i dimman, dom hade fest hemma igår och föräldrarna var förpassade till husvagnen ute på parkeringen.
Läskigt vad fort det går, det var inte länge sen dom groggade på vällingpulver och vatten, dom är ju fortfarande inget annat än små barn i mina ögon.
Syrran är en städad "jävla lillmorsa", enligt Flexa, hon beordrar honom var tionde minut att gå och lägga sig, utan framgång, tydligen.
Värre är det då med honom själv, han har redan profilerat sig som fylleringare, en verksamhet där han har en viss storebror att brås på.
Vi får väl sätta oss med varsin 75;a och en högtalartelefon och battla nån kväll...
Flexa säger:
Det jobbiga är.. att efter några glas så blir jag rätt så våldsam med att använda min mobil så viktor från ekåsen hade sagt till mig att han tar min mobil om jag ringer en gång till. så då hade jag tydligen gått iväg och ringt till robban.. han låg ju och sov så när han vaknade så lyssnade han på telefon svararen... där hörde man mig bara "SNÄLLA ROBBAN SLÅ MIG iNTE!!! ROBBAN SNÄLLA!!"
Jean-Pierre Papin säger:
Det hörs att du är min bror, grabben.
Flexa säger:
Hahaha är det så?
Jean-Pierre Papin säger:
Skoja inte. Jag har många oplanerade samtal i mitt cv, då jag "efter några glas blivit rätt så våldsam med min mobil".
Flexa säger:
Hahaha tydligen så hade jag ringt till en som heter denzler... Då hade det bara tutat och så har han ju 3 så då kom den där låten ju " three.. its a magic numbeeer." så då hade jag sagt att denzler sjöng för mig Helt rubbat...
Jean-Pierre Papin säger:
Det verkade på dig när jag frågade förut, som om det dricks lugnt och fint, nu låter det inte riktigt så längre..?
Flexa säger:
Jo det var fint bara att visa grejjer är helt bortblåsta från mitt huvud..Vi blandade ju ut drickan.. men om jag ska uppskatta hur mycket ren sprit vi drack så max 2 -3 rätt så stora glas..
Jean-Pierre Papin säger:
Frågan är inte hur mycket man dricker utan vilket resultat det blir och om du tror att din polare sjunger 3;s signal så skulle jag vilja säga att det dragit iväg ganska långt.
Flexa säger:
jo det kanske...
kul var det i alla fall
Jean-Pierre Papin säger:
Det är bra det.
Uppföljning av Lathund för fyllo.
Såhär såg den alltså ut, den beryktade listan:
Lathund för fyllo.
1. Inget satans jävla fönsterknackande.
2. Stjäl inga skor.
3. Stjäl ingenting.
4. Fyllering inte(bara till Micke)
5. Fylleblocka inte.
6. Fylle-msn;a inte.
7. Bråka inte.
8. Gå och lägg dig när du kommer hem.
9. På ren svenska: Bete dig, dåre!
Hur gick det då?
Jo, alldeles, alldeles förträffligt.
Jag bröt inte mot en enda regel, vilket känns nödvändigt och tillfredsställande.
Inträffade inte minsta lilla konstighet på hela kvällen, vilket var på tiden, hoppas detta var starten på en era.
Kvällen startade i Gläntan där vi var ett femtontal som såg Idol, sedan blev det biljard och allmän fest.
Den här gången fanns förutsättningarna, i form av antalet festare, för att det skulle bli bra tryck, men än en gång gjorde våra internatare oss besvikna.
Vi hade verkligen velat köra helfest på internatet men som det utvecklade sig blev det en omöjlighet, därför åkte nya killen i klassen(Frodo), hans pokerbesatta polare, Ulrik, Daniella och jag, till Högland.
Där träffade vi afrikanen Mousserande Vin och några andra marginallirare.
Trevligt, varken mer eller mindre.
Sen köpte Ulrik och jag ett sexpack 3,5;or och åkte till Giftigs korvkiosk och spelade Med andra ord och lekte charader till tidig morgon.
Trevligt, det med.
Jag avrundade faktiskt kvällen före övriga och igår när det var ny fest låg jag hemma och läste istället, kanske, kanske ser vi en liiite bättre människa födas...
Skånskan/Fnissan/Schlippovi - Frodo/Frodos polare/Ulrik
Ulrik/Okänd man - Papin/Danni
Ulrik/Den påsättningsbara - Giftig/Papin
Bengan loves Farmor.
Jag blev så glad över detta att jag sms;ade Farmor följande: "Farmor, jag träffade en kändis som älskar dig..."
När inte hon svarade på sju minuter(efter midnatt) blev jag otålig och skeppade iväg ytterligare ett sms: "Farmor. Daniel älskar dig."
När hon sedan vaknade på söndagen var jag av förklarliga skäl inte vaken.
Hon försökte ringa mig hela dagen, men mobilen låg på nattduksbordet och jag låg utslagen på en soffa hos grabbarna i flygeln.
Vi kom inte i kontakt förrän under måndagen och då var hon så orolig som bara Farmor kan vara, trodde det hänt nåt, undrade vem i allsin dagar Daniel är och varför han älskar henne.
Daniel är "Skilda världar"-Daniel och varför han älskar henne vet jag inte, tror inte ens han gör det, tror bara att jag inte hittade några små ord i dimman.
Nåväl, såhär står det på kärleksbrevet som DJ-Bengan skrev och som Farmor ska få när hon kommer på lördag.
"Kära Inger.
Vad kul att du gillade min serie Skilda världar.
Stor kram från Bengt Dahlqvist "Daniel"
PS. Du har ett gott barnbarn."
Lille taxitugget.
Inatt, en Calle Abrahamsson full som en spruta, har stuckit från sällskapet och hotellet och bestämt sig för att ta en egen bulle hem.
Mitt under färden blir denne Abrahamsson tämligen otålig över att de två kilometerna tar några minuter att köra.
"För fan, kör hem mig nu alltså" gastar han, den sjuke jäveln.
Chauffören svarar med tystnaden.
Kokain eller knäckebröd?
Det är när klockan är 23.00, du är nyvaken och får sms;et "Ikväll blir det kokain!" som man ångrar att man inte festade ikväll.
Not.
Jag är stolt innehavare av en påse lösgodis men äcklas av tanken eftersom jag smackade i mig flera nävar innan jag kraschade.
Kanske ska man tassa ut och hämta sitt smör och sin ost och äta knäckebrödmacka, kanske ska man servera sig detta med hallonyoghurt, det är ju trots allt fredag kväll liksom.
Vad ska man göra nyvaken efter att man ätit, är frågan, få arslet ur vagnen och städa/möblera/packa upp eller få kändisbloggarna från datorskärmen till förmån för ett worddokument.
När hade jag en såhär upphetsande fredagkväll senast, det undrar jag, undrar om det någonsin hänt i mitt vuxna liv.
Det mysiga är att en stillsam ensam nykter kväll kittlar mer än en disconatt när man lever ett blåsapåliv, eller iallafall ett blåsapåvarjefredagliv(blåsa på med öl och dans, inte pulver eller andra konstigheter).
Nu blir det knäckebröd här, ta det lugnt med kokainet där ute, har hört att det är dåligt för hälsan att spexa med sånt.
Goe knäckebrödgubben.
Trasig snögubbe.
