Bakisfotboll är medicin.
Denna helgen är den tredje på raken då bakisångest botats med fotbollslir i gympasalen.
Det är en billig, rolig och välverkande medicin, må jag säga.
Att ligga på rummet och vrida sig i skam och förtröstan är något man motvilligt brukar syssla med.
De gånger jag lyckas resa mig ur sängen ska jag fortsätta tillbringa med en boll mellan fötterna, så är det.
Känns verkligen gött att svettas ur sig all fylla och allt bus, samt umgås med människor istället för att ligga själv i mörkret.
Bakisfotboll alltså.
Dagens tips från Jean-Pierre Papin till alla som inte gillar söndagar.
Förra helgen lirade jag med invandrare. Denna helgen lirade jag med infödingar.
Det är en billig, rolig och välverkande medicin, må jag säga.
Att ligga på rummet och vrida sig i skam och förtröstan är något man motvilligt brukar syssla med.
De gånger jag lyckas resa mig ur sängen ska jag fortsätta tillbringa med en boll mellan fötterna, så är det.
Känns verkligen gött att svettas ur sig all fylla och allt bus, samt umgås med människor istället för att ligga själv i mörkret.
Bakisfotboll alltså.
Dagens tips från Jean-Pierre Papin till alla som inte gillar söndagar.
Förra helgen lirade jag med invandrare. Denna helgen lirade jag med infödingar.
Sicket jävla snack.
Det var han goe, goe konversationen ikväll borta på Högland.
Jag varken vill eller ens kan låta er gå ovetandes från denna gaffling, därför bjuds ni:
Hon: Massa killar avstår från att snacka med mig för dom tror att vi är ihop.
Jag: Aha, åhh fan.
Men är vi det då?
Ihop?
Ja, är vi tillsammans?
Det vet jag inte, du får göra vad du vill.
Men vadå bryr inte du dig ens om vad jag gör eller?
Vi är fria så ser vi hur det blir.
Men jag kan få ligga med en jävla massa så då kan jag skita i dig.
Gör vad du vill.
Då kan jag skita i dig då, så behöver jag inte tänka på dig mer.
Nej visst.
Idiot.
Vi säger godnatt med den kommentaren - Idiot säger vi - sen säger vi godnatt. Godnatt.
Jag varken vill eller ens kan låta er gå ovetandes från denna gaffling, därför bjuds ni:
Hon: Massa killar avstår från att snacka med mig för dom tror att vi är ihop.
Jag: Aha, åhh fan.
Men är vi det då?
Ihop?
Ja, är vi tillsammans?
Det vet jag inte, du får göra vad du vill.
Men vadå bryr inte du dig ens om vad jag gör eller?
Vi är fria så ser vi hur det blir.
Men jag kan få ligga med en jävla massa så då kan jag skita i dig.
Gör vad du vill.
Då kan jag skita i dig då, så behöver jag inte tänka på dig mer.
Nej visst.
Idiot.
Vi säger godnatt med den kommentaren - Idiot säger vi - sen säger vi godnatt. Godnatt.
Osannolik kvintett i rum 15 på Lindängen!
Vi hade fest i mitt rum hela natten.
Det var ett osannolikt gäng, en oväntad kvintett.
Vi hade det bra och jag tycker det var väldigt härligt att ha fyra så fina människor i mitt rum.
Brownie och Mysan, Hjalmar och Låda.
Det var ett osannolikt gäng, en oväntad kvintett.
Vi hade det bra och jag tycker det var väldigt härligt att ha fyra så fina människor i mitt rum.
Brownie och Mysan, Hjalmar och Låda.
Hånfest för småstadsstekaren.
Ikväll är det fest på internatet.
Det är fest på internatet varje fredag, mer eller mindre.
De andra fredagarna är det mindre fest, ikväll är det mer.
Inför denna kväll har det satts upp lapp i matsalen och såna saker.
Lappen utlyste att vi ska festa med ett tema, tjejerna ska se ut som bimbos och killarna ska se ut som småstadsstekare.
Eftersom jag är skolans enda stekiga snubbe så är festen tillägnad mig, inte till min ära utan för att håna mig.
De satt där och konspirerade: Haha, han Calle i skrivartvåan, han kan ju gå som sig själv, den fule småstadsstekar´n, hahaha! *highfive*
Och vet ni vad? Jag ska gå preciiiis som mig själv. Rosa skjorta, vit kavaj och superslick blir det.
Efter att jag har gjort det ska jag gå hem och göra en matsalslapp inför en ny helg.
Temat på den festen jag styr upp är vanlighet, tjejerna ska se ut som vanliga tjejer och killarna ska se ut som vanliga killar.
Då är det min tur att klä ut mig och alla andras att se ut som dom alltid gör, hahahaha! *jättemycket highfive*
Den svenska mästaren Betsson.
Min lillebror är aktiv inom en spexig sport som heter bowls, vilket är en blandning mellan bowling och boule.
Nu har han tagit SM-guld.
Tidigare var jag cool för jag var den enda av syskonen som deltagit i ett SM av något slag.
Nu är jag en nolla för jag är den enda av syskonen som deltagit i ett SM utan att vinna SM-guld.
Vi säger grattis till Betsson.
Tvåa från vänster på nedre raden, sittandes i guldhatt.
Nu har han tagit SM-guld.
Tidigare var jag cool för jag var den enda av syskonen som deltagit i ett SM av något slag.
Nu är jag en nolla för jag är den enda av syskonen som deltagit i ett SM utan att vinna SM-guld.
Vi säger grattis till Betsson.
Tvåa från vänster på nedre raden, sittandes i guldhatt.
Mitt rums viktiga punkter.
Jag har inte visat er hur jag bor, förutom en gång när det var helt tomt och en gång när golvytan var söndertrasad av en handgranat.
Det är dags att jag visar er hur jag inrett.
Ett internatrum är ganska litet så det är inte jättemycket att laborera med, men jag tänkte visa er de tre viktigaste punkterna i mitt rum.
1. Leinuzhörnan.
I det hörn där sängen står har jag saker som har med fotbollsspelaren David Leinar och mitt fotbollslag David Leinar har en gangster att göra. Dels är det matchtröjan som jag spelade i under senaste cupen med laget, dels är det en affisch som Quimmen gjort till mig med Leinuz, mufflonfår och passande text, dels är det guldmedaljen från Rikets Änglar 2009 som hänger i sänglampan. Detta får mig att tänka på livets goda - vänner och fotboll, bättre plats att ha sin sovplats på kan inte jag tänka mig.
2. Solbrillssamlingen.
Alla som känner mig och alla som följer mig som bloggare vet vad mina solbrillor betyder för mig.
Förutom solbrillor så älskar jag även böcker, därför var det ett krig att fördela platserna i bokhyllan. Böckerna fick två hyllor, solbrillorna fick tre. Det är till brillhyllan jag går när jag är ledsen och vill bli glad. Det är brillorna mina gäster först går fram till när de kommer in i mitt rum. Solbrillssamlingen är liksom mitt boendes hjärta.
3. Uddevallaskylten.
Jag har lånat några tågskyltar av SJ för jag tycker dom är så festliga, dessa skyltar. Den viktigaste av mina tågskyltar är självklart uddevallaskylten. Uddevalla är min födelsestad och jag kommer aldrig ifrån att min rot är oföränderligt nedgjuten i statyn på Kungstorget. När man reser och flyttar runt så mycket som jag gör i mitt liv kan det vara lätt att snurra till det i bikupan och glömma bort var ens ursprung bor. Mitt ursprung bor i Uddevalla, det talar den här skylten om för mig. Skylten är placerad ovanför dörren och viskar Uddevalla till mig varje gång jag lämnar hemmet för att ta mig ut på skolområdet med smålänningar, skåningar, göteborgare och stockholmare. Skylten är till för att skapa ordning i röran.
Jag kan inte stava längre.
onanerandet knäcker mig
hela dagarna gör jag det
tar all min skrivande kraft
onani är det enda jag fortfarande kan
stava till
jag måste sova
hon vill andas längs min mun
jag vaknar
pressar ner henne mellan mina ben
hon suger av mig
jag vaknar
dödar henne
onanerar
lägger en kudde under hennes huvud
en filt kring hennes kropp
en filt kring min kropp
hela dagarna gör jag det
tar all min skrivande kraft
onani är det enda jag fortfarande kan
stava till
jag måste sova
hon vill andas längs min mun
jag vaknar
pressar ner henne mellan mina ben
hon suger av mig
jag vaknar
dödar henne
onanerar
lägger en kudde under hennes huvud
en filt kring hennes kropp
en filt kring min kropp
Lucas Silveira gör mig lite homo.
Jag har aldrig kallat en kille het någonsin under min livstid.
Nu är första gången.
Den här snubben osar ju sex lång väg, för fan.
Får inte han ligga så heter jag Roger.
Låten han sjunger är den man förknippar mig med, denna version är inte lika disco, men den är lika jävla fantastiskt bra.
Uppdatering: Haha. Oj, nu har jag googlat snubben och det kanske inte alls är en snubbe utan en snubba. Då är det inte så himla bögigt att gå igång ändå. Fast det är fortfarande oklart. Verkar som att den här personen vill stå utanför allt vad kön och sexuella läggningar heter. Och om h*n är född som tjej och velat bli mer kille eller tvärtom får jag ingen klarhet i. Men det kvittar väl. Coolast på jorden är människan iallafall.
Sluta aldrig se disco i mitt blod.
[email protected] sa (2009-11-17 08:08):
http://www.youtube.com/watch?v=ACm9yECwSso - Detta kändes såååå mycket Calle när jag hörde den för första gången. ;P
Det här meddelandet mötte mig när jag loggade in på msn.
Det är från Crona och som ni märker om ni klickar på länken är det en länk till discodrottningen Lady Gaga och hennes låt Bad Romance.
Crona har så rätt, så rätt, jag är redan tokfast, älskar låten som attan!
Vad jag blir ännu gladare för än själva låttipset är att jag förknippas med disco.
När man hör musik med ett jäkla tryck i, musik som inte går att sitta still till, då tänker man på fest och glädje - då tänker man på Calle.
Med tanke på att jag genomgått en förändring senaste åren, och varit allt annat än hemlig med detta, är det underbart att man fortfarande ser mig som den jag alltid varit, att jag har har kärnan i min personlighet kvar.
Jag vet inte vad jag trott, men befarade kanske att folk förknippade mig med Kent eller nån annan skärmigiarmarnamusik.
Men även när jag står i mörkret och skriver att döden alltid kommer vinna över livet så står jag där med ett hjärta som vet vad skratt är, jag står där och vet att Lady Gaga bara är en armlängd bort.
Vad som än händer ska jag aldrig sluta vara disco.
http://www.youtube.com/watch?v=ACm9yECwSso - Detta kändes såååå mycket Calle när jag hörde den för första gången. ;P
Det här meddelandet mötte mig när jag loggade in på msn.
Det är från Crona och som ni märker om ni klickar på länken är det en länk till discodrottningen Lady Gaga och hennes låt Bad Romance.
Crona har så rätt, så rätt, jag är redan tokfast, älskar låten som attan!
Vad jag blir ännu gladare för än själva låttipset är att jag förknippas med disco.
När man hör musik med ett jäkla tryck i, musik som inte går att sitta still till, då tänker man på fest och glädje - då tänker man på Calle.
Med tanke på att jag genomgått en förändring senaste åren, och varit allt annat än hemlig med detta, är det underbart att man fortfarande ser mig som den jag alltid varit, att jag har har kärnan i min personlighet kvar.
Jag vet inte vad jag trott, men befarade kanske att folk förknippade mig med Kent eller nån annan skärmigiarmarnamusik.
Men även när jag står i mörkret och skriver att döden alltid kommer vinna över livet så står jag där med ett hjärta som vet vad skratt är, jag står där och vet att Lady Gaga bara är en armlängd bort.
Vad som än händer ska jag aldrig sluta vara disco.
"Vi tar det imorgon när du är nykter".
Så skrev jag just i ett sms.
Det har nog aldrig jag gjort någonsin tidigare.
Det måste kännas förjävligt för den som fick det.
Man vet ju själv att när man är rustad för debatt sena helgnätter så känner man sig oslagbar.
Blir man nekad chansen att komma till tals blir man oerhört frustrerad, då man vet att det dröjer minst en vecka innan man är i samma form igen.
Blir man nekad med motiveringen att man är onykter, när man anser att man bara är lite go och glá, då kan man bli vansinnig.
Därför var det en speciell känsla att skriva detta sms.
Det kändes mäktigt att skriva och ännu mäktigare att sända iväg, jag erkänner det.
Det har nog aldrig jag gjort någonsin tidigare.
Det måste kännas förjävligt för den som fick det.
Man vet ju själv att när man är rustad för debatt sena helgnätter så känner man sig oslagbar.
Blir man nekad chansen att komma till tals blir man oerhört frustrerad, då man vet att det dröjer minst en vecka innan man är i samma form igen.
Blir man nekad med motiveringen att man är onykter, när man anser att man bara är lite go och glá, då kan man bli vansinnig.
Därför var det en speciell känsla att skriva detta sms.
Det kändes mäktigt att skriva och ännu mäktigare att sända iväg, jag erkänner det.
Tillåt tystnaden komma på besök.
Har tänkt på det, att det är aldrig tyst.
Jag lever i en ljudtid i ett ljudsamhälle i en ljudgeneration.
Det går aldrig längre tid än vad det tar att hitta en ny youtubelåt, innan den tillfälliga tystnaden brutits.
Jag spenderar massvis med timmar varje dag på mitt rum och hela, hela tiden har jag musik igång.
Musik är glädjande och mysigt, men som människa behöver man avbrott.
Det är inte ett friskt beteende att aldrig ha en tyst minut runt sig.
Man måste umgås med tystnaden.
Man måste umgås med sig själv, bara vara med sina egna tankar och känslor, man måste våga det.
Därför beslöt jag mig igår för att ha en tyst dag, bara för att.
Jag tvingade mig själv att umgås med mig.
Inte en låt lyssnade jag på, på hela dagen.
På förhand undrade jag om det skulle leda till vansinne, kanske döden.
Uppenbarligen överlevde jag.
Det var till och med skönt.
Heltysta dagar är extremt, klart man ska lyssna på några goa låtar varje dag, det finns mellanting, lagom är bäst.
Härmed föreslår jag er medmänniskor som har ljud i öronen hela dagarna, att börja trappa ner lite på det.
Börja med en timme om dagen, en timme av tystnad då du kan höra vad du själv tänker.
Jag tror det blir bra att skifta lite.
Länge leve musiken!
Länge leve tystnaden!
Jag lever i en ljudtid i ett ljudsamhälle i en ljudgeneration.
Det går aldrig längre tid än vad det tar att hitta en ny youtubelåt, innan den tillfälliga tystnaden brutits.
Jag spenderar massvis med timmar varje dag på mitt rum och hela, hela tiden har jag musik igång.
Musik är glädjande och mysigt, men som människa behöver man avbrott.
Det är inte ett friskt beteende att aldrig ha en tyst minut runt sig.
Man måste umgås med tystnaden.
Man måste umgås med sig själv, bara vara med sina egna tankar och känslor, man måste våga det.
Därför beslöt jag mig igår för att ha en tyst dag, bara för att.
Jag tvingade mig själv att umgås med mig.
Inte en låt lyssnade jag på, på hela dagen.
På förhand undrade jag om det skulle leda till vansinne, kanske döden.
Uppenbarligen överlevde jag.
Det var till och med skönt.
Heltysta dagar är extremt, klart man ska lyssna på några goa låtar varje dag, det finns mellanting, lagom är bäst.
Härmed föreslår jag er medmänniskor som har ljud i öronen hela dagarna, att börja trappa ner lite på det.
Börja med en timme om dagen, en timme av tystnad då du kan höra vad du själv tänker.
Jag tror det blir bra att skifta lite.
Länge leve musiken!
Länge leve tystnaden!
Svenskarna är överallt!
Svenskarna är heta som bakade potatisar i filmbranschen dessa dagar.
Först fick en svensk göra Lady Gagas musikvideo, som jag berättade i förrgår.
Igår kväll såg jag en fransk skräckfilm regisserad av en annan svensk.
Att Gagas film är svenskregisserad gör mig stolt, tyvärr kan jag inte säga samma sak om den franska skräckisen, där skäms jag.
Jonas är skillad. 
Martin är skamlig.
Änglarna i mitt liv.
Idag ger jag all min kärlek till dom jag älskar mest.
Mina åtta underbara änglar.
Mina åtta underbara änglar.
Titta in i kameran, Gaga.
Världens snabbast växande artist 2009 är amerikanska.
Men hennes musikvideo produceras av en svensk man.
Det porras i videon med en annan svensk man.
I videon pratar hon det svenska språket.
Jag hade inte en plane på något av ovanstående när jag youtubade fram paparazzi.
Skulle bara köra en go gagalåt, tänkte jag.
Men blev stående över skärmen och undrade vad fan Skarsgård gjorde i Lady Gagas säng och varför i hela friden hon snackade svenska.
Älskaar du mig, liksom.
Skarsgård är slisk. 
Gaga är stek.
Wikipedia goes Wild!
Titta på bilderna här.
Det är Wikipedia, klasskamraten från Hölö.
Han säger att han inte kan sova i sin säng längre för att en helig ande har böjt sin penis åt fel väderstreck, i en annan riktning än vinden blåser i hans internatrum.
Därför sover han nu vid global-tv;n, i en soffa på själva skolan alltså.
Varje natt sover han där.
Han bor där, kan man säga.
Som ni ser har han både tandborste, tandkräm och frukost på armstödet nere vid fötterna.
Jag tycker det är vilt.
Ett vilt och galet beteende är det.
Jag har sett mycket i mina da´r, men detta tar nog priset.
Calle van Buyten mer än Jean-Pierre Papin.
Nu har han rätt, den där Dracke från Fenerspörs.
Riktigt rätt har han nu, det måste vi ge honom.
Riktigt rätt har han nu, det måste vi ge honom.
Discoslisko!
Ena kompisen: "Vad är det för kille, han ser ju ut som världens jävla stureplansgrej".
Andra kompisen: "Vad gör du med honom, han är ju slisk".
Oberoende av varandra.
Alltid lika kul att göra ett gott första intryck.
Jag klandrar dem inte, själv vill jag gå fram och skalla killar som ser ut som mig.
En bild att leva med.
En bild jag länge velat visa er, men aldrig fått arslet ur vagnen att publicera.
Daniel heter han, ett original är det.
Från Västerås.
På tal om Västerås så påminner han en hel del om Rulle.
En blandning mellan Rulle och tv-programmet Bonde söker fru, är han.
Naturligtvis kallar vi inte killen Daniel utan något helt annat, men vi ligger lågt med smeknamnen.
63 smeknamn är i arbete och alla skulle inte tas emot väl av etablissemanget.
Vi väntar med dom till skolan är slut, men då jävlar ska ni få se på smeknamn.
Lappskickning.
Ibland är vi oerhört uttråkade på lektionerna, Ulrik och jag.
Då skickar vi roliga och töntiga meddelanden till varandra.
Såhär såg det ut igår:
- Där var * riktiiigt bögig.
- Ja, ungefär som du inatt.
- Jag var i * dusch när jag ringde.
- Varför ska jag visa * vördnad?
- Den ömhet h*n är värd.
- * är kåt.
- Som mommofaiser.
- Är den här lektionen lika "bra" som de andra varit?
- Nej.
- Var är *?
- Har fastnat med näven i tombolan.
- Ser inte * ut som ett ras idag?
- Jo.
Då skickar vi roliga och töntiga meddelanden till varandra.
Såhär såg det ut igår:
- Där var * riktiiigt bögig.
- Ja, ungefär som du inatt.
- Jag var i * dusch när jag ringde.
- Varför ska jag visa * vördnad?
- Den ömhet h*n är värd.
- * är kåt.
- Som mommofaiser.
- Är den här lektionen lika "bra" som de andra varit?
- Nej.
- Var är *?
- Har fastnat med näven i tombolan.
- Ser inte * ut som ett ras idag?
- Jo.
Drömtydning.
Jag drömde något uppjagande förra veckan, som ni kanske minns att jag berättade.
Nu har jag frågat expertis i ämnet och fått svar i form av en drömtydning.
Jag vet ju inte vad som hände dagarna innan drömmen, men det är bra, då kan jag ge en objektiv tolkning utan påverkan. Vad drömmarna betyder är högst individuellt. Alltså skulle jag kunna göra det enkelt för mig och fråga, vad har du för förhållande till hundar, musik, konfliktsituationer? Det finns dock en del teman och arketypiska symboler, som har en universell betydelse och finns nedärvt i vårt kollektiva medvetande som Jung pratade om. Vattendrag t.ex. kan symbolisera tiden som förflyter. Är det en bäck, en flod, ett hav? Är det upprört eller stilla? Osv.
Hundar menar några representerar en guide, en ledsagare, mellan den medvetna och omedvetna världen. Jag har läst en drömtolkning någonstans om en hund sittande framför en grotta, där hunden skulle vara guiden in i dödsriket. Människans bäste vän. Någon att hålla i handen.
En god vän kom hem från en vecka på en farm i Canada. Där fanns en hund som hjälpte till att valla korna. Min vän grät när dörren stängdes på kvällen och hunden inte fick komma in i värmen. Hunden var ett redskap, inte ett sällskap. Det är klart att den hundens husse tolkar sina hunddrömmar annorlunda än du, hoppas jag. ;)
Alltså. Vad betyder hunden för dig? Vilka kvaliteter hos hunden kan du relatera till? Jag tror att hunden kan representera något i din personlighet. Du skriver en “supersnäll hund som verkar vara en kamphund”. Stämmer det överens med bilden av dig själv, eller som du kanske tror att du uppfattas av omgivningen? Som en snäll kille, lite mystisk, med en undertryckt ilska som inte riktigt vet vart den ska ta vägen? Finns en rädsla att släppa fram den ilskan? Hur var det när du var liten? Vad fick du för respons när du blev arg? Om du vore en hund, vilken sort skulle det vara? Och varför just den sorten?
Har du känt dig snärjd på något sätt? Kopplad? Den här osäkerheten hos hunden, är det något du känner igen? Hur är ditt förhållande till auktoriteter? Fanns någon auktoritet, en trygg, stark, faderlig person i din omgivning när du var liten? Var du väldigt styrd, eller hade du helt fria händer att välja väg? Båda kan skapa en osäkerhet, hur man ska hantera känslor, vilken väg man ska gå.
Inget ont om Ulrik, men han är förmodligen en statist. Möjligen representerar han en sorts vänskap som du kan relatera till. Intressant dock att han pinnar iväg och lämnar dig ensam. Beter sig vännerna så? Ber du om hjälp, eller är du van att fixa allt själv? Vad har du för behov, förutom materiella? Att bli hållen? Ber du om det eller håller du dig själv?
När du väl öppnar dörren så skriker mannen och hunden attackerar. Vad betyder det att öppna en ytterdörr och andas frisk luft? Hur kändes det? Som att du blev fri? Hur förhåller du dig till ett öppet landskap där du är fri att springa åt vilket håll som helst? Känner du dig blockerad? Om det där landskapet finns, om det är en vision, att få springa fritt, vad i din personlighet kan tänkas hindra dig? Finns det en rädsla för det oändliga landskapet? Att släppa kontrollen och bli en vildhund? Gå emot konventionerna, inte följa andras regler, följa sina egna?
Hmm...
Har du hört talas om “skuggan” i vår personlighet? Det är benämningen för det vi inte riktigt vill kännas vid eller inte är medvetna om i vår personlighet. Det som är socialt accepterat tar vi gärna fram i ljuset, men det mörka som trots allt gör oss till kompletta personligheter, gömmer vi undan. I drömmen kan det där visa sig, som en ilsken hund, en storm, ett hot.
Jag kommer också att tänka på det man brukar kalla för “den mörke mannen”. De flesta kvinnor har någon gång drömt att de blivit jagade, av något hotfullt och mörkt. Ibland så starkt att de vaknat kallsvettiga och inte vågat somna om. Om man ska tro Jung, som var en pionjär inom drömforskning, så har det att göra med att man befinner sig i en fas i livet där det är dags för en förändring. Byta jobb, byta partner, flytta. Av någon anledning förknippas aktivitet med manliga kvaliteter ;) - alltså Animus. Hos män kan det omvända förekomma. Drömmer han om en förförisk grannfru, då drömmer han egentligen inte om grannfrun, utan om sina kvinnliga kvaliteter, Anima. Han kanske behöver tona ner sina manliga kvaliteter, släppa fram det kvinnliga i sig. Hur låter det?
Har den här drömmen något med din avslutade relation att göra? Det här med musiken som hörs, finns det någon som tycker att du tar för mycket plats? Du själv kanske?
Jag har en del inspirerande litteratur om drömmar, bl.a. “Drömmens väg” av Marie-Louise von Franz som var en av Jungs “lärjungar”. “Drömmen som redskap” av Robert Moss är en annan spännande bok. Jag litar inte så mycket på drömlexikon där man slår upp t.ex. “röd stövel” och får veta vad det betyder.
Det allra viktigaste är vad drömmen väckte för känslor hos dig. Att den gjorde det är det väl ingen tvekan om?
Nu har jag frågat expertis i ämnet och fått svar i form av en drömtydning.
Jag vet ju inte vad som hände dagarna innan drömmen, men det är bra, då kan jag ge en objektiv tolkning utan påverkan. Vad drömmarna betyder är högst individuellt. Alltså skulle jag kunna göra det enkelt för mig och fråga, vad har du för förhållande till hundar, musik, konfliktsituationer? Det finns dock en del teman och arketypiska symboler, som har en universell betydelse och finns nedärvt i vårt kollektiva medvetande som Jung pratade om. Vattendrag t.ex. kan symbolisera tiden som förflyter. Är det en bäck, en flod, ett hav? Är det upprört eller stilla? Osv.
Hundar menar några representerar en guide, en ledsagare, mellan den medvetna och omedvetna världen. Jag har läst en drömtolkning någonstans om en hund sittande framför en grotta, där hunden skulle vara guiden in i dödsriket. Människans bäste vän. Någon att hålla i handen.
En god vän kom hem från en vecka på en farm i Canada. Där fanns en hund som hjälpte till att valla korna. Min vän grät när dörren stängdes på kvällen och hunden inte fick komma in i värmen. Hunden var ett redskap, inte ett sällskap. Det är klart att den hundens husse tolkar sina hunddrömmar annorlunda än du, hoppas jag. ;)
Alltså. Vad betyder hunden för dig? Vilka kvaliteter hos hunden kan du relatera till? Jag tror att hunden kan representera något i din personlighet. Du skriver en “supersnäll hund som verkar vara en kamphund”. Stämmer det överens med bilden av dig själv, eller som du kanske tror att du uppfattas av omgivningen? Som en snäll kille, lite mystisk, med en undertryckt ilska som inte riktigt vet vart den ska ta vägen? Finns en rädsla att släppa fram den ilskan? Hur var det när du var liten? Vad fick du för respons när du blev arg? Om du vore en hund, vilken sort skulle det vara? Och varför just den sorten?
Har du känt dig snärjd på något sätt? Kopplad? Den här osäkerheten hos hunden, är det något du känner igen? Hur är ditt förhållande till auktoriteter? Fanns någon auktoritet, en trygg, stark, faderlig person i din omgivning när du var liten? Var du väldigt styrd, eller hade du helt fria händer att välja väg? Båda kan skapa en osäkerhet, hur man ska hantera känslor, vilken väg man ska gå.
Inget ont om Ulrik, men han är förmodligen en statist. Möjligen representerar han en sorts vänskap som du kan relatera till. Intressant dock att han pinnar iväg och lämnar dig ensam. Beter sig vännerna så? Ber du om hjälp, eller är du van att fixa allt själv? Vad har du för behov, förutom materiella? Att bli hållen? Ber du om det eller håller du dig själv?
När du väl öppnar dörren så skriker mannen och hunden attackerar. Vad betyder det att öppna en ytterdörr och andas frisk luft? Hur kändes det? Som att du blev fri? Hur förhåller du dig till ett öppet landskap där du är fri att springa åt vilket håll som helst? Känner du dig blockerad? Om det där landskapet finns, om det är en vision, att få springa fritt, vad i din personlighet kan tänkas hindra dig? Finns det en rädsla för det oändliga landskapet? Att släppa kontrollen och bli en vildhund? Gå emot konventionerna, inte följa andras regler, följa sina egna?
Hmm...
Har du hört talas om “skuggan” i vår personlighet? Det är benämningen för det vi inte riktigt vill kännas vid eller inte är medvetna om i vår personlighet. Det som är socialt accepterat tar vi gärna fram i ljuset, men det mörka som trots allt gör oss till kompletta personligheter, gömmer vi undan. I drömmen kan det där visa sig, som en ilsken hund, en storm, ett hot.
Jag kommer också att tänka på det man brukar kalla för “den mörke mannen”. De flesta kvinnor har någon gång drömt att de blivit jagade, av något hotfullt och mörkt. Ibland så starkt att de vaknat kallsvettiga och inte vågat somna om. Om man ska tro Jung, som var en pionjär inom drömforskning, så har det att göra med att man befinner sig i en fas i livet där det är dags för en förändring. Byta jobb, byta partner, flytta. Av någon anledning förknippas aktivitet med manliga kvaliteter ;) - alltså Animus. Hos män kan det omvända förekomma. Drömmer han om en förförisk grannfru, då drömmer han egentligen inte om grannfrun, utan om sina kvinnliga kvaliteter, Anima. Han kanske behöver tona ner sina manliga kvaliteter, släppa fram det kvinnliga i sig. Hur låter det?
Har den här drömmen något med din avslutade relation att göra? Det här med musiken som hörs, finns det någon som tycker att du tar för mycket plats? Du själv kanske?
Jag har en del inspirerande litteratur om drömmar, bl.a. “Drömmens väg” av Marie-Louise von Franz som var en av Jungs “lärjungar”. “Drömmen som redskap” av Robert Moss är en annan spännande bok. Jag litar inte så mycket på drömlexikon där man slår upp t.ex. “röd stövel” och får veta vad det betyder.
Det allra viktigaste är vad drömmen väckte för känslor hos dig. Att den gjorde det är det väl ingen tvekan om?
Mitt liv med hundar.
Jag var på en efterfest i stan i fredags, första hänget med folk från byn.
Folket var okej, men det var andra varelser som var bättre.
Två underbara hundar, en svart och en vit.
Vi tyckte om varandra lika mycket, jag kommer alltid bättre överens med hundar än människor.
I nästa liv är det lika bra att jag är hund.
Allsvenskans bästa elva 2009.
Serien är avslutad och vissa har varit bäst:
Tränare: Mikael Stahre
Målvakt: Kim Christensen
Backlinje: Adam Johansson Jos Hooiveld Mattias Bjärsmyr
Mittfält: Stefan Selakovic Anders Svensson Pontus Wernbloom Rasmus Elm Martin Mutumba
Anfall: Ivan Obolo Tobias Hysén
Svampbob goes poet.
Det sägs att vi skrivare är väldigt noggranna med allt runtomkring vårt skrivande, såsom vilka tider vi skriver, vilken penna vi använder, vilken typ av papper vi skriver på, var vi befinner oss när vi skriver o.s.v.
Viktigast för mig är vad jag skriver på, att jag skriver allt som betyder något i en anteckningsBOK, inte i ett anteckningsBLOCK.
Block är slafsiga, böcker är mäktiga.
Jag har inte varit en såhär seriös skrivare så länge som man kan tro, köpte min första anteckningsbok i våras faktiskt.
Två böcker har redan skrivits slut så nu har jag blivit tvungen att införskaffa en tredje.
Eller tvungen och tvungen, det känns inte så jobbigt som det låter, det är mest lustfyllt och spännande att se vad för anteckningsbok man ska leva med kommande månaderna.
På Bokia i Nässjö fanns det dåligt med a-böcker, fanns nästan bara a-block, almanackor och dagböcker.
Till slut hittade jag en anteckningsbok av rätt snitt och mått, men utsidan var vid första anblicken alldeles för skojsam och käck för att skrivas ord om livet och döden i.
Sen ändrade jag syn och kom fram till att kontrasten är fullständigt underbar.
Dessutom gör den mig unik.
Om(när) jag blir publicerad som poet är jag den första poeten i världshistorien som skrivit sina dikter i en anteckningsbok med Svampbob Fyrkant utanpå.
Det är mäktigt, om något.
Svartvitt mönster gällde i vår/sommar, sen regnbågsrandigt sommar/höst och nu svampbobbigt höst/vinter.
Viktigast för mig är vad jag skriver på, att jag skriver allt som betyder något i en anteckningsBOK, inte i ett anteckningsBLOCK.
Block är slafsiga, böcker är mäktiga.
Jag har inte varit en såhär seriös skrivare så länge som man kan tro, köpte min första anteckningsbok i våras faktiskt.
Två böcker har redan skrivits slut så nu har jag blivit tvungen att införskaffa en tredje.
Eller tvungen och tvungen, det känns inte så jobbigt som det låter, det är mest lustfyllt och spännande att se vad för anteckningsbok man ska leva med kommande månaderna.
På Bokia i Nässjö fanns det dåligt med a-böcker, fanns nästan bara a-block, almanackor och dagböcker.
Till slut hittade jag en anteckningsbok av rätt snitt och mått, men utsidan var vid första anblicken alldeles för skojsam och käck för att skrivas ord om livet och döden i.
Sen ändrade jag syn och kom fram till att kontrasten är fullständigt underbar.
Dessutom gör den mig unik.
Om(när) jag blir publicerad som poet är jag den första poeten i världshistorien som skrivit sina dikter i en anteckningsbok med Svampbob Fyrkant utanpå.
Det är mäktigt, om något.
Svartvitt mönster gällde i vår/sommar, sen regnbågsrandigt sommar/höst och nu svampbobbigt höst/vinter.
En annan sida av fylleringningarna.
Som notorisk fylleringare har jag allt som oftast en sorgsen syn på företeelsen.
Dagen efter ringningar är jag bedrövad över de samtal som bedrivits och ibland lika bedrövad över de ringningar som inte besvarats.
Sällan eller aldrig är jag nöjd och glad över en fylleringning, jag tror att folk mår skit på mig och jag tror att det inte är bra för mina relationer.
Ibland händer det omvända, att andra människor fylleringer till mig.
Och då är det också en omvänd känsla, jag är bara glad och ibland lite rörd att någon tänkt på mig mitt i nattens dimma.
Kan inte minnas att jag någonsin mått skit över att någon fylleringt mig, visst jag har inte orkat snacka alla gånger, och därför inte svarat, men jag har ändå känt att det var kul att det ringde liksom.
Senast någon fylleringde mig var natten till i söndags, det var goe Midda.
Han hade ringt och när inte jag svarat hade han skrivit ett sms.
Jag tyckte det var så himla gulligt.
Hoppas att andra känner likadant ibland när jag är i farten, menar inget illa när jag väcker er.
Från och med nu tycker jag att vi alla ska ha ett gott öga till godhjärtade samtal, oavsett tidpunkt på dygnet och alkoholpåverkan.
Länge leve de söta initiativen mellan tolv och fyra under helgnätterna.
Länge leve fylleringningarna.
En bild, två fylleringare.
Dagen efter ringningar är jag bedrövad över de samtal som bedrivits och ibland lika bedrövad över de ringningar som inte besvarats.
Sällan eller aldrig är jag nöjd och glad över en fylleringning, jag tror att folk mår skit på mig och jag tror att det inte är bra för mina relationer.
Ibland händer det omvända, att andra människor fylleringer till mig.
Och då är det också en omvänd känsla, jag är bara glad och ibland lite rörd att någon tänkt på mig mitt i nattens dimma.
Kan inte minnas att jag någonsin mått skit över att någon fylleringt mig, visst jag har inte orkat snacka alla gånger, och därför inte svarat, men jag har ändå känt att det var kul att det ringde liksom.
Senast någon fylleringde mig var natten till i söndags, det var goe Midda.
Han hade ringt och när inte jag svarat hade han skrivit ett sms.
Jag tyckte det var så himla gulligt.
Hoppas att andra känner likadant ibland när jag är i farten, menar inget illa när jag väcker er.
Från och med nu tycker jag att vi alla ska ha ett gott öga till godhjärtade samtal, oavsett tidpunkt på dygnet och alkoholpåverkan.
Länge leve de söta initiativen mellan tolv och fyra under helgnätterna.
Länge leve fylleringningarna.
En bild, två fylleringare.
Landad och nöjd.
Kom hit igårkväll och tror att jag kommer trivas fint.
Såhär ser mitt nya hem ut:
My side of the case.
Först vill jag ha sagt att det inte finns många företeelser som är mer patetiska i mina ögon än bloggbråk.
Att sköta privata krig över en datorskärm och inför öppen ridå, det är bortom allt vad värdighet heter.
Jag kommer alltid att försvara ordets kraft, det skrivande ordets förmåga att ge en inre helhetskänsla och förmåga att förmedla en fantastisk kontakt med människors känsloliv.
Däri ligger dess magi och det är en mänsklig rättighet att få uttrycka sig i skrift.
Skrivandet ska dessutom vara en frizon och hela den biten, det är inget tu tal om det.
MEN.
Att föra konflikter genom offentliga internetrum slutar aldrig väl, blir alltid löjeväckande pajkastning.
Med det sagt vill jag bara få ur mig en sak som jag vill att någon jag vet läser min blogg ska läsa.
Jag har inget behov av att ställa denna människa i dålig dager inför er andra och det är mig veterligen ytterst få som förstår vem det rör och berörs, så det är nog ingen fara ur den aspekten.
Har redan försökt mäkla fred en gång och få mitt sagt genom ett fysiskt möte bortom tangenter, men det blev pannkaka, jag fick inte sagt det jag skulle ha sagt och det fanns inget större engagemang.
Nu har nya saker kommit upp och om det inte blivit pannkaka senast hade jag återigen tagit kontakt för att problemlösa och avdramatisera.
Jag ser inte att det skulle ha någon positiv effekt, därför skapar jag detta inlägg istället, för att ändå få fram mitt.
Egentligen har jag redan lyckats släppa hela grejen, men i helgen kom ny information som lade ett helt annat ljus på förloppet.
Nu är det så att jag tror att fokus ligger på fel sak här och det vill jag reglera isåfall.
Det är inte så att jag på ett endaste sätt hyser en svartsjuka eller en vilja att få tillbaka en tid som passerat.
Jag har överhuvudtaget inga betänkligheter med vad du gör, så länge jag exkluderas.
Det jag bryr mig om är sanning och värdighet och jag tycker det ruckats för mycket på dessa punkter för att jag ska vara oberörd.
Det har vid upprepade tillfällen farits med osanning och det har svikits.
Jag gillade inte spelreglerna men jag gillade spelet för mycket för att inte motvilligt gå med på reglerna.
Jag visste om att det här kunde hända, skulle hända och jag skyller inte på någon annan än mig själv för att jag deltagit, är bara tacksam för att inte mer hände och för att det avslutades såpass kvickt.
Nu vill jag inte delta mer och avsäger mig härmed all inblandning, även indirekt och som statist.
Känner här att det är på sin plats att jag påpekar att jag inte på något sätt är oskyldig till andras skada, inte heller något offer, även jag är ett dumhuvud på vissa sätt.
Nu har jag sagt mitt och vill lägga allt bakom mig.
Om du vill kasta internetpajer, baktala mig inför Gud och alla människor eller göra något annat destruktivt är det beklagligt men inget jag har varken ansvar eller makt över.
Min vilja är att jag och min omgivning ska ha en så dräglig tillvaro som möjligt.
En situation går alltid att förändra och är en situation dålig tycker jag det är trevligt om man gör ett försök(hallelujah).
Att ha en dräglig tillvaro är inte att blinka och vara gullig mot människor jag inte uppskattar, min äkthet är det sista jag kompromissar med.
Men det är ingen som har mördat någon här, och väldigt långt därifrån, så någon form av grundrespekt vill jag ändå förorda.
Dock har jag svårt för hur jag ska bete mig när jag fortfarande är påverkad av det som hänt och till en början är jag säkert smittande obekväm i överkant, men min absoluta förhoppning är att det ska mjukna efter hand.
Jag är klar.
För min del är det Case closed.
Att sköta privata krig över en datorskärm och inför öppen ridå, det är bortom allt vad värdighet heter.
Jag kommer alltid att försvara ordets kraft, det skrivande ordets förmåga att ge en inre helhetskänsla och förmåga att förmedla en fantastisk kontakt med människors känsloliv.
Däri ligger dess magi och det är en mänsklig rättighet att få uttrycka sig i skrift.
Skrivandet ska dessutom vara en frizon och hela den biten, det är inget tu tal om det.
MEN.
Att föra konflikter genom offentliga internetrum slutar aldrig väl, blir alltid löjeväckande pajkastning.
Med det sagt vill jag bara få ur mig en sak som jag vill att någon jag vet läser min blogg ska läsa.
Jag har inget behov av att ställa denna människa i dålig dager inför er andra och det är mig veterligen ytterst få som förstår vem det rör och berörs, så det är nog ingen fara ur den aspekten.
Har redan försökt mäkla fred en gång och få mitt sagt genom ett fysiskt möte bortom tangenter, men det blev pannkaka, jag fick inte sagt det jag skulle ha sagt och det fanns inget större engagemang.
Nu har nya saker kommit upp och om det inte blivit pannkaka senast hade jag återigen tagit kontakt för att problemlösa och avdramatisera.
Jag ser inte att det skulle ha någon positiv effekt, därför skapar jag detta inlägg istället, för att ändå få fram mitt.
Egentligen har jag redan lyckats släppa hela grejen, men i helgen kom ny information som lade ett helt annat ljus på förloppet.
Nu är det så att jag tror att fokus ligger på fel sak här och det vill jag reglera isåfall.
Det är inte så att jag på ett endaste sätt hyser en svartsjuka eller en vilja att få tillbaka en tid som passerat.
Jag har överhuvudtaget inga betänkligheter med vad du gör, så länge jag exkluderas.
Det jag bryr mig om är sanning och värdighet och jag tycker det ruckats för mycket på dessa punkter för att jag ska vara oberörd.
Det har vid upprepade tillfällen farits med osanning och det har svikits.
Jag gillade inte spelreglerna men jag gillade spelet för mycket för att inte motvilligt gå med på reglerna.
Jag visste om att det här kunde hända, skulle hända och jag skyller inte på någon annan än mig själv för att jag deltagit, är bara tacksam för att inte mer hände och för att det avslutades såpass kvickt.
Nu vill jag inte delta mer och avsäger mig härmed all inblandning, även indirekt och som statist.
Känner här att det är på sin plats att jag påpekar att jag inte på något sätt är oskyldig till andras skada, inte heller något offer, även jag är ett dumhuvud på vissa sätt.
Nu har jag sagt mitt och vill lägga allt bakom mig.
Om du vill kasta internetpajer, baktala mig inför Gud och alla människor eller göra något annat destruktivt är det beklagligt men inget jag har varken ansvar eller makt över.
Min vilja är att jag och min omgivning ska ha en så dräglig tillvaro som möjligt.
En situation går alltid att förändra och är en situation dålig tycker jag det är trevligt om man gör ett försök(hallelujah).
Att ha en dräglig tillvaro är inte att blinka och vara gullig mot människor jag inte uppskattar, min äkthet är det sista jag kompromissar med.
Men det är ingen som har mördat någon här, och väldigt långt därifrån, så någon form av grundrespekt vill jag ändå förorda.
Dock har jag svårt för hur jag ska bete mig när jag fortfarande är påverkad av det som hänt och till en början är jag säkert smittande obekväm i överkant, men min absoluta förhoppning är att det ska mjukna efter hand.
Jag är klar.
För min del är det Case closed.
En dag kvar till flytt från debaclet.
Jag har levt i ett debacle ett tag, men från och med imorgon är det slut på skiten.
Debacle är inte mitt ordval, det är någon ovärdigs.
Men det är inte fel ord.
Mycket här har varit debacle.
Det är ett debacle när någon ljuger och att när det kommer fram spä på genom att ljuga ännu mer och att vara så in i helvete fräck att man går från
Stopp, jag ska inte göra bokslut med flaggan så lågt.
Jag gör avslut med att säga att det stundtals ändå var riktigt givande att vara här, men allt har sin tid.
Har inte kunnat sitta still idag, har bara studsat runt och tänkt på morgondagen.
Är så pirrig och nervig och pirrig och laddad och pirrig så jag håller på att bli tokig.
Alltid en speciell känsla att flytta, har gjort det några gånger så jag har viss rutin, men det är ändå inget man bara gör med halva hjärtat.
Tänk, imorgon vid den här tiden är jag framme, då sitter jag och bloggar från samma dator i ett nytt rum, i en ny stad, med nya människor runt mig, känns overkligt.
Håll tummarna att allt går bra för mig nu.
Debacle är inte mitt ordval, det är någon ovärdigs.
Men det är inte fel ord.
Mycket här har varit debacle.
Det är ett debacle när någon ljuger och att när det kommer fram spä på genom att ljuga ännu mer och att vara så in i helvete fräck att man går från
Stopp, jag ska inte göra bokslut med flaggan så lågt.
Jag gör avslut med att säga att det stundtals ändå var riktigt givande att vara här, men allt har sin tid.
Har inte kunnat sitta still idag, har bara studsat runt och tänkt på morgondagen.
Är så pirrig och nervig och pirrig och laddad och pirrig så jag håller på att bli tokig.
Alltid en speciell känsla att flytta, har gjort det några gånger så jag har viss rutin, men det är ändå inget man bara gör med halva hjärtat.
Tänk, imorgon vid den här tiden är jag framme, då sitter jag och bloggar från samma dator i ett nytt rum, i en ny stad, med nya människor runt mig, känns overkligt.
Håll tummarna att allt går bra för mig nu.
Gör det bara.
Mellan två burna flyttlådor måste jag be dig, Åström.
Lägg ´n emot.
Lägg ´n emot, Åström.
Lägg ´n emot.
Lägg ´n emot, Åström.
Vid eld.
Brinner en eld i din närhet har du två givna alternativ.
Antingen hämtar du bensin eller så hämtar du vatten.
Ser du inte dessa alternativ som tillräckliga får du ta till de andra två.
Antingen ber du elden dra åt helvete.
Eller så tar du små tysta steg mot himlen.
Antingen hämtar du bensin eller så hämtar du vatten.
Ser du inte dessa alternativ som tillräckliga får du ta till de andra två.
Antingen ber du elden dra åt helvete.
Eller så tar du små tysta steg mot himlen.
En flytt kommer lastad.
Sorry att jag inte skriver så mycket just nu, men jag har fullt upp med flytten.
Ha överseende så gottgör jag er sen.
Pyss!
Ha överseende så gottgör jag er sen.
Pyss!
Ta honom! Ta honom!
Här är en karamell för alla drömtydare, jag är övertygad om att den här drömmen har en stark betydelse.
Vaknade precis och vägrar somna om, tror aldrig jag varit så skärrad av en dröm någonsin.
ulrik och jag sitter i dagrummet på ett internat
lyssnar på musik via min lapptopp
det verkar vara sent
först kommer en tjej och klagar på skarpen
vi sänker
direkt därpå kommer en kille som får hennes skarpa tillsägning att verka artig i jämförelse
med sitt vansinnesutbrott
han skäller en massa och gestikulerar men vi förstår inte ett enda av hans ord och han går
snart därifrån med en handduk kring midjan så vi hoppas att han är nöjd med at vi sänker ännu mer
efter bara nån minut kommer han utflygande igen och det är ingen tvekan om att vi ska
avlägsna oss från platsen
ulrik pinnar iväg fort som attan
jag blir stående kvar för att packa ner min dator
då kallar han på sin hund
en supersnäll hund som i grunden verkar vara en kamphund
hunden känner av min rädsla och är jätteosäker på hur den ska agera
när jag rör mig mot dörren går mannen tätt intill med hunden emellan oss och hetsar den
kommenderar den hela tiden, som ett mantra, att "ta mig"
hunden är lika nervös som jag och vet inte var den ska göra av sig
jag glömmer något jag inte kan vara utan och måste vända tillbaka för att hämta det
dom går efter och han hetsar och hetsar
hunden tuggar fradga
när jag äntligen öppnar ytterdörren och andas fri luft skriker han vrålskriker han rakt ut
hunden ger vika och hoppar upp och biter mig i huvudet framifrån, mot pannan
jag vaknar och kroppen skakar
klockan är 04.50
jag är skittrött och har ont i ögonen men är skärrad och befarar starkt att jag ska återfalla
in i samma dröm om jag blundar igen så jag tvingar upp mig för att skriva det här och dricka
lite vatten
Vaknade precis och vägrar somna om, tror aldrig jag varit så skärrad av en dröm någonsin.
ulrik och jag sitter i dagrummet på ett internat
lyssnar på musik via min lapptopp
det verkar vara sent
först kommer en tjej och klagar på skarpen
vi sänker
direkt därpå kommer en kille som får hennes skarpa tillsägning att verka artig i jämförelse
med sitt vansinnesutbrott
han skäller en massa och gestikulerar men vi förstår inte ett enda av hans ord och han går
snart därifrån med en handduk kring midjan så vi hoppas att han är nöjd med at vi sänker ännu mer
efter bara nån minut kommer han utflygande igen och det är ingen tvekan om att vi ska
avlägsna oss från platsen
ulrik pinnar iväg fort som attan
jag blir stående kvar för att packa ner min dator
då kallar han på sin hund
en supersnäll hund som i grunden verkar vara en kamphund
hunden känner av min rädsla och är jätteosäker på hur den ska agera
när jag rör mig mot dörren går mannen tätt intill med hunden emellan oss och hetsar den
kommenderar den hela tiden, som ett mantra, att "ta mig"
hunden är lika nervös som jag och vet inte var den ska göra av sig
jag glömmer något jag inte kan vara utan och måste vända tillbaka för att hämta det
dom går efter och han hetsar och hetsar
hunden tuggar fradga
när jag äntligen öppnar ytterdörren och andas fri luft skriker han vrålskriker han rakt ut
hunden ger vika och hoppar upp och biter mig i huvudet framifrån, mot pannan
jag vaknar och kroppen skakar
klockan är 04.50
jag är skittrött och har ont i ögonen men är skärrad och befarar starkt att jag ska återfalla
in i samma dröm om jag blundar igen så jag tvingar upp mig för att skriva det här och dricka
lite vatten
Det står en sjuk jävel och väsnas här utanför.
La mig tidigare idag än jag gjort någon gång sedan jag kom hit.
Jag var väldigt trött.
Och väldigt intresserad av att umgås med mina nytvättade sängkläder.
Somnade och drömde lite om den allsvenska upplösningen.
Sen vaknade jag av att det slogs igen dörrar.
Med en sjuhelvetes kraft stängdes dörrar hejvilt och jag kunde inte höra om det var bildörrar eller internatrumsdörrar.
Antog att det var folk som ramlade in från sina höstlov, men det var extremt många som kom samtidigt isåfall.
Det höll på ett bra tag och jag höll på att bli galen, till slut lokaliserade jag ljudet och gick ut på gården och frågade vad fan som försiggick.
Det var helt mörkt så jag såg inte om det var en bildörr eller en internatdörr som stängdes där mellan träden.
Kan ni vara lite tystare, det finns folk som försöker sova här, skrek jag åt dem.
Jag är snart klar, svarade en lugn och harmonisk stämma.
Vadå snart, hur svårt kan det vara att stänga en dörrjävel, sa jag.
Snart, gå och lägg dig igen du.
Vadå snart, vadå lägga mig, hur länge till ska du hålla på?
Jag är alldeles strax klar, tar max ett par dagar.
Vad fan står du och säger? Ett par dagar att stänga en dörr? Håller du på i mer än tio minuter till så ringer jag polisen.
Lugn nu, lugn.
Vadå lugn? Det är du som ska vara lugn, det är inte friskt att stå och stänga samma dörr i trans.
Det är ingen dörr, det är ett lock. Jag är lugn, det är den själen som är orolig.
Vilken jävla själ? Är du full eller?
Om den där bara kan sluta dansa mellan liv och död så vet jag om jag ska ha kistan öppen eller stängd sen.
Nu ringer jag polisen, din sjuke jävel.
Jag var väldigt trött.
Och väldigt intresserad av att umgås med mina nytvättade sängkläder.
Somnade och drömde lite om den allsvenska upplösningen.
Sen vaknade jag av att det slogs igen dörrar.
Med en sjuhelvetes kraft stängdes dörrar hejvilt och jag kunde inte höra om det var bildörrar eller internatrumsdörrar.
Antog att det var folk som ramlade in från sina höstlov, men det var extremt många som kom samtidigt isåfall.
Det höll på ett bra tag och jag höll på att bli galen, till slut lokaliserade jag ljudet och gick ut på gården och frågade vad fan som försiggick.
Det var helt mörkt så jag såg inte om det var en bildörr eller en internatdörr som stängdes där mellan träden.
Kan ni vara lite tystare, det finns folk som försöker sova här, skrek jag åt dem.
Jag är snart klar, svarade en lugn och harmonisk stämma.
Vadå snart, hur svårt kan det vara att stänga en dörrjävel, sa jag.
Snart, gå och lägg dig igen du.
Vadå snart, vadå lägga mig, hur länge till ska du hålla på?
Jag är alldeles strax klar, tar max ett par dagar.
Vad fan står du och säger? Ett par dagar att stänga en dörr? Håller du på i mer än tio minuter till så ringer jag polisen.
Lugn nu, lugn.
Vadå lugn? Det är du som ska vara lugn, det är inte friskt att stå och stänga samma dörr i trans.
Det är ingen dörr, det är ett lock. Jag är lugn, det är den själen som är orolig.
Vilken jävla själ? Är du full eller?
Om den där bara kan sluta dansa mellan liv och död så vet jag om jag ska ha kistan öppen eller stängd sen.
Nu ringer jag polisen, din sjuke jävel.
This gold belongs to Micke Stahre.
Ett stort, stort grattis till min förebild Micke Stahre.
Han är värd detta SM-guld.
Tidigare har han bara varit min kung, nu är han officiellt kung av landet Sverige.
Spärra av skummet.
Vi vill inte att ni släpper in dem i Småland.
