Det ska po bloggen osso!

Jag har varit hos Farsan ett par dagar.
Eller nej, det har jag inte alls, men jag har varit hos mina syskon på Farsans sida däremot.
Passar på när det är föräldrafritt i huset.
Är alltid där en eller ett par gånger varje sommar och umgås med bröder och kusiner.
Vi kickar boll, käkar pizza och pysslar bara med sånt vi förenar med livskvalité.

Den här bloggen är ganska ung, men ni som följt mig som bloggare genom åren vet att jag varje sommar utser årets nakna kock i Ödeborg.
2010 års utmärkelse Den nakna kocken går till min kusin Jappax som igår klädde av sig och vispade i grytorna.
Stort grattis och tack för att du bjuder på dig själv, det gör dig till en äkta Abrahamsson.

Jag lovade vid ett tillfälle i höstas, här på bloggen, att alla Sörängens smeknamn skulle offentliggöras efter skolans slut, eftersom vissa namn där och då mådde bättre opublicerade.
Nu är skolan slut och jag ser inget namn som ovärt att publicera, därför infriar jag mitt löfte och smiskar in dom allihop.
Min livslånga förkärlek för att sätta egna namn på alla nådde en ny nivå senaste året då fler än någonsin namnsattes.
Detta är mycket tack vara min vapendragare Dalar.
Det går inte att lalla runt och ha smeknamn för sig själv, man måste dela dom med nån, man måste hålla igång namnen för att dom ska överleva.
Dalar och jag höll igång namnen dagligen, en del av dom är dessutom skapade av honom själv, och vi studerade och skvallrade många och långa stunder om nedanstående människor.
Dom flesta förankrades faktiskt med tiden även i vår närmsta krets.
Vissa användes naturligtvis av alla.
Men några vet bara vi två vilka dom är.
Att förklara smeknamnen blir för brötigt, det blir fräschare att skriva några ord om var och en av människorna.

B
Babyface - Gud hörde bön när han förflyttade henne från min åsyn, från mitt grannrum. Stal en pizzasallad och pratade äckligt. Fy.
BAZ - Skolans svar på Erik Niva. En mäktig man som kan allt, vet allt. Min anfallare.
Benzema - Jag såg att han hade en svag knekt-nia och bluffade men jag fick aldrig chansen att spela på samma bord. Jag hade synat fisken.
Bernt Bock - En lägrare som ändå vet allt om kärlek. Jag känner mig lite som honom.
Bitterfittan - Vann genom sin bitterhet över mig på sin sida till slut i och med striden mot etablissemanget.
Blossarn - En rökande, skrockande skånsk kärring hade jag lätt kunnat må skit på. Och det gjorde jag. Men nej, det gör jag inte. Hon har bara gott i sig, hon är god.
Bommen - En fantastisk människa. En av dom bästa jag mött och då är det inget jag säger förhastat. Min lagkapten. Min centrala defensiva mittfältare.
Brownie/Blondie - Känns ganska kåt. En människa utan överraskningar inom sig. Lådas ragg.
Brynolf - Jag ska inte reducera honom till någon som drar dåliga ordvitsar och slentrianskrattar. Vi hade några riktigt vackra stunder nere i snickeriet då han likt en fader lärde mig om livet. Han berättade för mig hur livet är och hur man är levande. Det var stort och det ska inte jag glömma. Min vänsterback.
Börre - Sönderknarkad. Går in på topplistan över sjuka skratt, skulle kunna göra barnprogram i tv.

Bitterfittan.

D
Dalar/Ulrik - Blev mer profil än någonsin, i en mindre personlig miljö blev han mer som en seriefigur. Många mådde skit med tiden, men han slutade som en fin odödlig tavla i allas minnen. Min anfallare.
Danskan - Säga vad man vill, men att vara åretruntboende på ett internat när man är över 40, det är inget friskhetstecken.
Dartmannen - Han förstörde stämningen i OS-kvarten. Och han sköt mot vår tidning med en avsågad vattenpistol. Vilken dåre.
Davve/BaginboxDavve/Duktige Davve - Han har nånting, någonting har han definitivt den där Davve. Men när han hela tiden går in för att verka vara den killen som verkar ha någonting, då blir jag så ledsen.
De va Hersch - Hade känts bättre om han varit tio år yngre, nu var det alltid något lurigt över allt han gjorde, allt han sa.
Den dömde - Jag har inte läst doktorsavhandlingen och jag vill inte bli mörkrädd så jag låter bli.
Den dörre - Min närmsta granne som jag såg i boendet max fem gånger på tio månader. Troligtvis sjuk på något sätt.
Den goe - En extremt välmenande människa. Någon man vill att det ska gå bra för i livet.
Den så kallade - Ett blekt smeknamn och en blekare figur.
Diskbänksknullarn - Galenpanna, kanske dokumenterat sjuk i huvudet, men nåt rätt gött över sig ändå.

F
Fantomen - Lättsammare än strama estetrollen och fräckare än strama umgänget, från min vinkel snettinåtbakåt.
Fnissan/Gums - Farmor sa Om inte du förstör henne gör någon annan det. Så jag gjorde det. Men vi har haft många mysiga och roliga stunder tillsammans. För alltid en gemensam historia, det är det finaste. Det fula försvinner. Min mittfältare.
Fommen - Här räcker inte superlativen till. Jag älskar killen. Han är omätbart underbar. Min offensiva mittfältare.
Frodo - Medvetet mystisk och en skevt trånande själ.
Fulast i fjällen - Nån man kunnat tjöta med på fler fester, en skön men undangömd prick.

Frodo.

G
Gunde - En blick som kunde äta upp och döda och göra vad som helst. Läskig. Men trots minustecknen jag kunde sätta under året sätter jag ett plus nu.
Gunnarsson - Borde ta och hångla upp Magasinet och bo med henne och älska henne. Istället för att klippa gräs hela tiden. Min högerback.
Göteborgskan/Flexas flickvän - Väldigt mycket gymnasie är det över henne. Hon föddes nog på ett gymnasium och bör vistas där resten av livet.

H
Han som inte kan - En sån människa jag så himla gärna bara vill veta vad han har på mackan. Han kan inte ha marmelad. Han måste ha nåt könrad, kanske en pinne.
Helsingborgarn - Om det är sant att han har legat på alla dom ställen folk säger att han säger att han har legat på, då ska jag aldrig mer skryta om mina biljardbord.
Hiroshima - Hade han varit svensk tror jag att han hade varit skön. Nu var han för dålig på svenska för att nån annan än Kriss skulle kunna hänga med honom.
Hjalmar - Första tiden var jag tagen och lite småförälskad i hans gedigna sätt och, jag vill använda ordet proffsiga, uppförande mot alla och allt. Men det ebaddes ut och när jag aldrig såg något, något mer, blev det så tråkigt, så tråkigt. Man kan inte bara vara bra för att vara bra, fick detta mig att inse. Det räcker inte, man måste vara rolig också för att vara bra.
Hon som ledsagas/Tösabita - Sällan har man stört sig så mycket på någon som inte har "gjort" något. Och den där dialekten skär inte roligt heller.
Danni - Jag brukar kunna lukta mig till människor med hemligheter. Hon har en, det har jag känt. Gullig tjej.

K
Kennedy/Mister Krister - Han är så jävla intelligent så han måste hela tiden bromsa sig själv. Det är inte han som är problemet. Det var inte han som skulle lämna.
Kjolen - En av få jag aldrig bytte ett endaste ord med. Inte för att hon hade minst att säga. Men därför har jag inget att säga om henne.
Kriss - En solochvårare. En riktig jävla solochvårare. En gåta som aldrig en människa kommer lösa. För jag gjorde det inte.
Kuktjejen - Hon tar nån med stor kuk, hon tar Johnny Depp.
Könrad/Det är han som är den 25-årige tysken - För alltid ska legenden om den ståtlige bankrånaren leva vidare inom oss. Min mittback.

Kennedy/Mister Krister.

L
Ledsagarn/Giftig/Olli - Har givit ordet konstig ett ansikte. Könstig. Könrad.
Leinuz - Namnet vittnar om utseendet. Men snygga ben. Jag bodde ovanför henne och jag är nog en dålig granne. Jag tror att hon mår skit på mig, därför gillar inte jag henne.
Lennartsson - Mer lennartssonsk än Den riktiga Lennartsson. Istället för att störa mig ser jag något härligt i entusiasmen och naiviteten.
Lille Surt - Hon är bra på två saker. Beställa pizza och äta beställd pizza.
Lill-Annika - Hon kommer gå igenom livet, är det något jag vet så är det att Lill-Annika kommer gå igenom livet. Bara gå. Rakt igenom.
Lisa Svensson/Hyllan - Det är hon som är den där Lisa Svensson som alltid är med i matteböckerna när man ska räkna pärlor på halsbandet. Det är hon som sitter i datasalen till tjugo över sju för att sen springa till globalsoffan för att se Halv åtta hos mig. Det och inget annat är hon.

M
Magasinet - Hur skolan ska stå upp utan att bli kramad av det varmaste av magasin, det kan inte jag tänka mig. Underbar, fan vad underbar. Min mittfältare.
Manhaftig/Skånskan/Lolito//Dvärgen/Carter - En jättejobbig.
Manifestet - En liten bebis med ett bebisansikte i en pojkflickas kropp. Liten på alla sätt.
Maxan - Han sover. Kanske sked med Rabarber. Och han är barsk. Åhh så barsk han är.
Monologen - Kanske mer hundra än vad som märktes. Kanske mindre.
Monstret - En rejäl och rekorderlig jävla smålandsman. Eller kvinna menar jag.
Muse/Mousserande vin - Den sista jag vill hota med trumpet. En glad och fin, jävligt välklädd svart man.
MusikMicke - Vi umgick i ett fåtal halvlånga stötar men jag vet precis vem han är och vad han gör, hur han kör sin grej och vilken fantastisk grej han hela tiden kör. Min bottenmålvakt.
Mysan - En svärfarsdröm.

Magasinet.

N
Nittiettan - En pajas, en idiot, en bonnjävel, en Lee Baxter.
Nokomo - Spädde på den japanska myten om ständigt pålagt flin. Och ockuperade mitt kök. Mitt kök. Men jag förlåter henne. Jag vet inte varför, kanske för att hon såg så glad ut när hon ockuperade.

P
Packan - Dialektbesatt som jag är vill jag lyfta fram hennes som skolans goaste. En människa som jag tror lever i en värld som ingen annan lever i. På ett bra sätt.
Pedia/Wikipedia - Han åt pommes med kinapinnar. Han gick skrivarlinje och ritade kartor. Sån är han.

R
Rabarber - Han sover.
Rasta - Ett förstaintryck som varade i drygt ett halvår med en ständig svart utstrålning. Men den bleknade en del och hon är nog inte farlig trots allt.
Rastaman - Har man rastaflätor, kommer från Schtöckhölm och gillar att dansa runt i bar överkropp, då behöver man inte ens ett utlåtande.
Rödhörte - Inåtvänd men nog mysig. Jävligt fin hund.

S
Samson/Den egyptiske fittfilosofen - Väldigt slät figur som pratade mycket men aldrig sa något.
Sid Vicious - Jag stod för mycket av "underhållningen". Fick stundtals arga blickar, men avslutade med flaggan högst upp. Sista festen fick jag omåttligt mycket hyllningar och folket sa att jag var kung. Det hade mycket att göra med min poesi, men min poesi är jag, och dom hade inte sagt så om dom inte förlåtit mig för mina fula stunder. Flera blev kallade kungar hejvilt under årets gång, men den slutgiltiga kungen det är jag det.
Skrapan - Vad jag än säger här är det kontroversiellt på ett håll. Men såhär: Hon började på grovt minus och slutade på grovt plus. Så.
Skörra - En obehaglig, oärlig, oäkta människa. Det såg jag i ögonen, det hörde jag på rösten.
Sporten - Europas spänstigaste rumpa, men har en kille i Stockholm som heter Simon. Alla som har en kille i Stockholm som heter Simon, dom..ja, ingen av dom finns något att skriva om.
Sundström - Balens drottning utan att leva ut rollen och säkert också utan att inse rollen. En oblommad blomma.
Såg du vad jag skrev - På något sätt sopade han hem jackpotten. Alla lever med varsin fågelholk i kroppen och undrar vad fan som hände egentligen.
Sättningen/Påsättningen - Snittet säger att jag tar med mig en människa från varje skola. En känsla inom mig säger att det är henne jag tar med mig från den här skolan. Min mittfältare.
Sättningens syrra/Mäster/Pösen/Syrran - En upptäckt men outforskad stjärna. En sån tjej som även killar kan uppskatta att långhänga med i gäng, dom växer inte på träd.

Sundström.

T
Tändstickan - Tyckte hon var så jäkla lik Snusan första veckorna. Sen försvann hon och var i kassan på ica istället. Då var hon mindre lik men lika könstig.

V
Vargen - Vem är han? Vart tog han vägen?
Vilda Idioten/Vilda Katten - Sällan har någon charmat så hårt för att sedan dundra i backen lika tydligt som den här dumma fåntratten.
VLC - Maffians man som styrde stället inifrån.

W
Wollter - Könstigt blöta läppar hela tiden och jag tänker att det är han som spelar in alla porrfilmer som görs i Västerås.

Dom sista bilderna jag har från min småländska skoltid.
Eller skol och skol, livs, dom sista bilderna från min småländska livstid är det.
I kronologisk ordning från näst sista kvällen till sista kvällen med avrundning vid motorhaveriet sista dagen.
Det var inga spektakulära sista kvällar, men det skulle dom inte heller vara.
Dom skulle vara goa.
Dom var goa.

Jag vet vad jag behöver.
Behövde stanna på skolan till lördagen för att landa lite mjukare i avslutet.
Behövde åka med Dalar och Maxan till dem i Borås för att mellanlanda lite inför hemkomsten.
Jag är där, här, nu, och här finns det internet.
Men hemma har jag inget internet så bloggandet blir på obestämd framtid mer oregelbundet.
Men eftersom jag redan i höstas lovade att vissa inlägg skulle komma efter avslutad skoltid, ska jag hålla detta och blogga dessa inlägg.
Frågan är bara när.
Jag ska hem på kammaren och knåpa i lugn och ro, sen tar jag med mig min externa hårddisk nästa gång jag ska till Midda eller Pullis eller vem det nu kan vara som är internetutrustad.
Jag är inte borta.
Jag är bara lite frånvarande.
Ha det gott till nästa gång.

Jag är klar.
Jag är inte säker, men jag måste ändå vara klar.


Det var väl såhär det såg ut i mitten på augusti, tror jag.
Fan, som om jag aldrig varit här.
Men jag kommer tillbaka, jag återvänder alltid till gamla flickvänner och knullar dom en sista gång.


En sista titt bort mot Nässjös svar på Hovhult.
Jag har tittat ditåt varje morgon, varje kväll.
Nu ser man inte lika bra som oftast, nu är det massa grönt emellan.
Men den är där.
Verkligheten.
Den andra verkligheten alltså.
Jag drar dit nu.
Nu drar jag dit.

Dom flesta har åkt hem och kommer aldrig tillbaka.
Men alla är inte färdiga, jag är inte färdig.
En till kväll ska vi ha nu, vi behöver det.
En sista.
Jag saknar er inte än.
Det gör jag imorgon.
Och alla andra dagar efter idag.


För tio månader sedan såg jag ut såhär på Eds tågperrong.
Mindre hår, mindre belevad.
Imorgon sitter jag bakfull och långhårig i Maxans baksäte med ett bagage som jag trots tyngden måste älska.
Vi får se om jag kan ta en bild igen då för att knyta ihop säcken.
Vi får se om vi passerar nån Mackedonka så jag kan bjucka chaffisen på en jävla miniburgare.

Man ska kanske passa sig för att benämna uttalanden för poesi till höger och vänster.
Kanske ska jag det för att behålla min trovärdighet.
Men det är svårt.
Det är så brett och gott.
Om vi tar mitt andra brinnande område, sport, är det också brett och gott.
Fotboll är sporternas sport och ingen annan sport kan nämnas på samma dag egentligen.
Men att dansa på is och åka fort i en bil är också sport.
Även om inte jag tycker så.
Det som svider i hjärtat är den verkliga poesin och dit kommer man aldrig med skojiga rim.
Men skojiga rim är också poesi.
Även om inte jag tycker så.
Poesi är nästan allting egentligen, precis allt kan kallas konst och poesi.
Vad jag tycker är poesi är när någon säger något som inte är menat för att briljera.
Men som är briljant ändå.
Något jag måste upprepa antingen muntligen eller i huvudet för att jag behöver mer av det.
Om det är något jag ser på webb-tv, som händer då och då, går jag tillbaka och vevar det om och om.
Nu har det hänt.

Jag såg en intervju med två fotbollsspelare på svenska fans.
Före detta hammarbyarna Max von Schleebrügge och Björn Runström är hemma i Sverige och skådar laget i sina hjärtan.
Avslutningsvis får de frågan om Sebastian Eguren kan återvända till klubben i framtiden.
Eguren begick det värsta svek en människa kan begå gentemot deras klubb, han valde rivalen AIK, och kan definitivt inte komma tillbaka.
Björn Runström tycker att Sebastian Eguren är världens största fitta och han drömmer drömmar om att få såga isär honom med en slö matkniv.
Men det kan han inte säga i tv.
Så vad säger han på frågan om Eguren är välkommen tillbaka i framtiden?
"nej, det är han nog inte då"
Så vad säger han angående Egurens agerande då han dolkade Hammarby?
Han flinar och säger "det var lite lurigt".
Det är ett jävla svar alltså.
Det var lite lurigt.

Hade han sagt att Eguren är en fitta som kan dra åt helvete hade det inte funnits någon finess, inte något att intressera sig för.
Men det här är stor finess.
Det är intressant.
Det är poesi.
För mig.
Men det är fan inte samma poesi som den jag "står för".

Pingis tycker jag mycket om.
Och det är en sport.
För mig.
Men det är lika mycket fritidsgårdsfjanteri.
Och ska fan inte få spelas i samma Olympiska Spel som fotboll.
Men det ingår ändå i OS eftersom alla inte tycker som mig, för att alla inte tycker lika.
Och det är bra.
Egentligen ville jag bara länka er, ville att ni skulle gå in och fascineras som jag av de sista tjugo sekunderna av tvåminutersklippet.
Varför jag skrev en doktorsavhandling istället för att bara länka vet jag inte.
Kanske för att jag är poet.
Om ni vill att jag ska vara det alltså.

Definitivt Poet.   Poet ibland för vissa.
Definitivt Sport.   Sport ibland för vissa.

Städdag idag.
Enormt folkhögskoleligt att ha en dag lektionsfri för att städa sitt hem, tror inte riktigt det funkar så på Chalmers.
Men det är charmigt.
Har inte snackat så mycket med mina grannar Nokomo och Den dörre på hela detta året som idag.
Nokomo tog fönster, sopor och micron.
Den dörre tog skåp och golv.
Abrahamsson tog disken, jag är ju rutinerad diskare, är ett jävla hästjobb att få rent otympliga frysboxar och kylskåpslådor men jag tror att jag löste det.
Mina glassar skulle smälta under avfrostningen så jag bjuckade tjejerna på varsin minimagnum istället.
Sen gick jag och la mig för att ta igen sömn.
Grannarna är kvar, men nu har mina sambos flyttat.
Alla utom Johnny Wiklund, han lämnar inte det här stället ett ögonblick innan jag lämnar det.
Men Herman har lämnat badrumsskåpet.
Sättningen har lämnat badrumsspegeln.
Caroline har lämnat badrumsdörren.
Kameramannen har lämnat ytterdörren.
Bommen och hennes visdomssvordom har lämnat väggen vid långsidan av sängen.
Det har Leinar och mufflonfåren också gjort.
Gulingligan bestående av Ji-Sung Park, Rabarber och Hiro har lämnat väggen vid kortsidan av sängen.
Syrran har lämnat ena garderobsdörren.
Flexa har lämnat den andra.
Jag och Johnny Wiklund stannar några dagar till.
Vi är inte färdiga här.
Jag ska uträtta några saker till innan jag kan lämna det här stället.

Farmor kom med min tårtfavvis i helgen, hennes marängtårta.
En hel stor som inte var gjord till bara mig utan jag skulle bjuda dom som står mig närmast på skolan.
Det har jag gjort nu.
Alla tyckte om den.
Sa dom iallafall.
Som fyllekäk i lördags gav jag till Sättningen.
Som nattmacka igår gav jag till Fnissan.
Som redaktionsgodis idag gav jag till Fommen och Dalar.
Det är dom fyra som är mina närmaste på skolan.
Det var dom jag ville ge tårta.

Grabbarna har varit här idag, Farmor, Olsson och Fajsi.
Det var gott.
Att se dom.
Att krama dom.
Att det var så mycket fart i Fajsi.
Att äta min favoritmat, Farmors ugnskyckling.
Och att få flytta, rent prylmässigt, det ligger bara och väntar som ett berg ovanpå huvudet innan.

Det var inte alls jobbigt att dom kom och åkte och att grejerna packades ner och ihop och åkte.
Konstigt.
Nog för att jag har varit avstängd vad gäller kvinnoaffärer och sånt bök, men jag har fortfarande känslor.
Antingen kommer det sen som världens fetaste bakfylla eller så har min hud bara blivit så jävla hård som livet kräver.
Jag tror tamejfan på det senare.
Jag vill vara den mannen med känsligast spröt i universum, det är så upplevelserikt och vackert, men jag mäktar inte längre med det, det blir bra om jag blir hårdare.

Nu sitter jag och tar en iskall signifikant pilsner, San Miguel, i blåvit rutig skjorta och röda kalsonger, i mitt ekande internatrum.
Jag brukar prata mig varm för tvåmannafester, men tacka vet jag enmannaförfester.
Verklig magi skapar jag själv i blåvit rutig skjorta och röda kalsonger.
Jag laddade med att sova en halvtimme.
Sen vaknade jag, tog en bit av tårtan Farmor kom med, öppnade en fryskall pils och satte på Sverige-Bosnien på webb-tvn.
När Ola Toivonen hade frälst mig i halvtid maxade jag musiken, sjöng och dansade jag, rakade jag mig och tog en duckaching.
Sen dess har jag bara seglat och spunnit.
Nu ska jag ta en av cigaretterna som ligger i kylen.
Jag la cigaretter och kondomer i boliskassen i kylen för att inte Farmors öga skulle börja flacka.
Vet inte varför, jag har inga hemligheter för Farmor, dom svarta spetstrosorna lät jag liksom hänga kvar i sänglampan.


Fnissan says: "Farmor var så mysig, men Olsson sa inte så mycket, han gick bara runt och mös"
Farmor says: "Men hon var go, det tyckte jag, kramades och var spontan och go"
Olsson says: "Jätterar tjej, henne ska han hålla hårt i, hon kunde ju diska och allt"

Idag lunchade jag med Fommen, Pedia och Kriss.
Kriss, som är besatt av sex och vill ha gratis lapdance när han går på strippklubb, undrade hur ett par silikonbröst känns.
Han frågade om jag känt på några.
När jag svarade Ja föddes ett sken i pojkens ögon.
Sen blev det massa följdfrågor och filosoferande kring ämnet.
På frågan om det är nån skillnad mot vanliga bröst var jag så pedagogisk jag kunde.
Jag pekade på min tallrik och på skålen på bordet.
Man kan säga att en näve majs är vanliga bröst och att den här skålen är silikon.
Då blev Kriss alldeles stel.
Och så kände han på skålen med det bredaste flinet.

Nu har något väldigt härligt hänt.
I fredags var det nån sorts marknad på torget här i Nässjö.
Marknad i mitten på maj betyder en första chans för knallarna att sälja solbrillor.
Trots att det regnade var jag framme och snokade och jag blev så jävla glad av de hjärtformade varianterna att jag fyllde på med alla de hade för att komplettera de rödbågade jag redan ägde.
Inte mindre än fem hjärtformade fick sällskap av ett par gula halvgallrade.
Säljaren frågade om vi, Fnissan, Låda, Pullis och jag, skulle på maskerad.
Nej, svarade jag och bemötte hans skojsamma blick med en allvarsam.
Ni ska bara spexa, försökte han.
Nej, sa jag igen.
Då gav han ifrån sig en ytterst skeptisk blick, antar att 25-åriga killar inte brukar göra liknande köp.
Bagarn på Steak House frågade om jag skulle sälja brillorna.
Nej, för fan, jag har ju nyss köpt dom, svarade jag då.
Som moset på klubban upptäckte jag att affärerna äntligen fått in fotbollsklistermärkena inför sommarens VM.
Jag har längtat i två år och letat i ett par månader.
Har på bara denna helg köpt bilder för 600 pistoler, får nog lugna ner mig, även om det är löjligt kul.
Som skruv på moset köpte jag idag både påfyllning till mina såpbubblor och ett bubbelsvärd så man slipper blåsa.
Farmor brukar tjafsa om att jag ska sluta leka och växa upp istället, hon säger alltid det när hon ser mina samlarbilder och mina solbrillor.
Jag brukar kontra med att det bara är bra att bevara barnet i sig.
Det finns så mycket att må dåligt över i livet, när jag funnit några harmlösa prylar som innebär oförställd glädje för mig, då ska man inte missunna eller motarbeta det.
Har jag lyckats hålla kärleken till brillorna och bilderna vid liv till jag är 25 kan jag inte se varför det inte ska vara för alltid.
Jag ger mig fan på att jag sitter i rullstol, med blinkande brillor och dreglar över en bild på Garbriel Batistutas barnbarn när jag bor på ålderdomshem.
Hoppas, vill att det ska vara så.

Om man varit inne och hetsjagat inlägg här i helgen har man lyckats läsa två stycken som nu inte finns kvar.
Två olika inlägg om två skilda ämnen, som jag med förnuftets hjälp plockade bort eftersom det fanns risker för trubbel och jag är inte riktigt upplagd för stormar i mitt glas för tillfället.
Om man inte varit inne och hetsjagat känns det bra att ni vet det nu, vet att jag varit produktiv genom en form av viskande.
Snart, snart smiskar jag in ett inlägg som jag vågar låta bo kvar, snart, snart.

Jag är inte en så sorglig sate som jag ibland verkar.
Kan bli väldigt glad för minsta lilla också.
Idag kommer min kusin Låda hit.
Det är inte minsta lilla.
Men minsta lilla är att Olsson nu skrev i ett sms att Farmor undrade när Johan kommer.
Han kommer 16.42 svarade jag.
Goe goe Låda, fick jag tillbaka då.
En oväntad och härlig replik av den gamle grågubben.
Bara för det ler jag med hela kroppen.
Det händer ganska ofta att små, små skärvor av livet går in i mig och sprider sig som något vi kan kalla lycka.