Det ska po bloggen osso!

Man ska kanske passa sig för att benämna uttalanden för poesi till höger och vänster.
Kanske ska jag det för att behålla min trovärdighet.
Men det är svårt.
Det är så brett och gott.
Om vi tar mitt andra brinnande område, sport, är det också brett och gott.
Fotboll är sporternas sport och ingen annan sport kan nämnas på samma dag egentligen.
Men att dansa på is och åka fort i en bil är också sport.
Även om inte jag tycker så.
Det som svider i hjärtat är den verkliga poesin och dit kommer man aldrig med skojiga rim.
Men skojiga rim är också poesi.
Även om inte jag tycker så.
Poesi är nästan allting egentligen, precis allt kan kallas konst och poesi.
Vad jag tycker är poesi är när någon säger något som inte är menat för att briljera.
Men som är briljant ändå.
Något jag måste upprepa antingen muntligen eller i huvudet för att jag behöver mer av det.
Om det är något jag ser på webb-tv, som händer då och då, går jag tillbaka och vevar det om och om.
Nu har det hänt.

Jag såg en intervju med två fotbollsspelare på svenska fans.
Före detta hammarbyarna Max von Schleebrügge och Björn Runström är hemma i Sverige och skådar laget i sina hjärtan.
Avslutningsvis får de frågan om Sebastian Eguren kan återvända till klubben i framtiden.
Eguren begick det värsta svek en människa kan begå gentemot deras klubb, han valde rivalen AIK, och kan definitivt inte komma tillbaka.
Björn Runström tycker att Sebastian Eguren är världens största fitta och han drömmer drömmar om att få såga isär honom med en slö matkniv.
Men det kan han inte säga i tv.
Så vad säger han på frågan om Eguren är välkommen tillbaka i framtiden?
"nej, det är han nog inte då"
Så vad säger han angående Egurens agerande då han dolkade Hammarby?
Han flinar och säger "det var lite lurigt".
Det är ett jävla svar alltså.
Det var lite lurigt.

Hade han sagt att Eguren är en fitta som kan dra åt helvete hade det inte funnits någon finess, inte något att intressera sig för.
Men det här är stor finess.
Det är intressant.
Det är poesi.
För mig.
Men det är fan inte samma poesi som den jag "står för".

Pingis tycker jag mycket om.
Och det är en sport.
För mig.
Men det är lika mycket fritidsgårdsfjanteri.
Och ska fan inte få spelas i samma Olympiska Spel som fotboll.
Men det ingår ändå i OS eftersom alla inte tycker som mig, för att alla inte tycker lika.
Och det är bra.
Egentligen ville jag bara länka er, ville att ni skulle gå in och fascineras som jag av de sista tjugo sekunderna av tvåminutersklippet.
Varför jag skrev en doktorsavhandling istället för att bara länka vet jag inte.
Kanske för att jag är poet.
Om ni vill att jag ska vara det alltså.

Definitivt Poet.   Poet ibland för vissa.
Definitivt Sport.   Sport ibland för vissa.