Lejonhanen som äger pingisbordet.

Vi spelade mycket, mycket pingis på Tärna folkhögskola i Sala, Ulrik och jag och några lösa killar.
Till vår stora glädje upptäckte vi att även Sörängens folkhögskola var utrustat med ett pingisbord och här i Nässjö har vi spelat extremt, extremt mycket pingis.
Under lovet har det av förklarliga skäl inte blivit en enda pingisboll slagen så man var spelsugen, men osäker på formen när man steg in i gympasalen igår.
Det visade sig inte finnas någon anledning till oro och såhär i efterhand fattar jag inte varför jag var osäker.
Min spelstil behöver inte mjukas igång eller vara i flow för att göra sig rättvisa, jag har ett stabilt grundspel utan utsvävningar och detta är jag trygg med när som helst.
Idag stod pojkarna på rad och efter att ha sopat rent(3-0 i set) med både Hjalmar(låg under med 0-6 i andra set, men vann sen elva raka bollar och tog setet med 11-6) och Ulrik bad Kriss om en match med orden "Calle är som en lejonhane som alla vill mäta sig med".
Om jag är lejonhanen är Kriss uppvaktarlejonet som försöker snärja min lejonhona, men som hur han än gör alltid får gå och lägga sig vid stora berget med svansen mellan benen.
3-0 av bara farten där med.
Slutligen kom den lättaste av utmanarna, det egyptiska minilejonet Samson, som jag slog med samma siffror som jag slagit alla andra med och dagen stämplades ut med 12-0 i bagaget.

Under hösten var det ingen som vann en femsetare mot mig.
Men några enstaka set förlorade jag mot slutet, därför är det skönt att börja på ny kula.
Lejonhanen har inte förlorat ett enda set 2010.
Mumma.


Wang Liqin - Vladimir Samsonov - Ma Lin - Ma Long

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0