Nu är stekarna färdigstekta.

Varberga i Örebro är platsen var jag författar detta inlägg och det är sista anhalten på min och kusin Lådas stekarturné.
Imorgon bär det hemåt efter elva dagar på vägarna.
Det har hänt en jäkla massa grejer, en rejäl sammanfattning återkommer jag med i veckan när jag samlat mig och kommit åt en dator som har fullständigt tangentbord, vilket Uranocks maskin här inte kan erbjuda.
Måste såklart nämna nåt litet redan nu, så jag kör en bästa/sämsta:

Det bästa med resan? Att man i detta leverne aldrig vet vad som väntar nästa dag, i nästa stad, med nästa människa man möter. Det är att leva livet, det är ingen dans på rosor men det är en fantastisk kick att leva hämningslöst.
Tråkigt svar? Ska jag ange nåt mer konkret som varit bra? Att sitta på en belgisk bar med två japaner, två afrikaner, två engelsmän, en fransman och en otrogen äldre herre och dricka pissgul belgisk bärs under samtal om allt från engelska landslagets eviga problem att hitta en plats i sitt lag åt både Frankie Lamps och Stevie G till huruvida man kan vara nyförälskad i samma kvinna i tjugo år eller inte, det är för mig livet på en pinne.


Det sämsta med resan? Att den givit mig förjävliga drömmar. Inga mardrömmar, men vackra omöjliga drömmar, vilket är långt mycket värre.
Tråkigt svar? Jag ska vara mer konkret? Att resa in i fördärvet och veta precis vad du håller på med, och till och med vilja göra exakt det du gör, det är att vara en man. Jag skrek och jag slet, men nog fan gjorde jag det. Och när inget i min kropp förändras fast tiden gör allt den har makt till med saltkar, plåster och minnesbilder, då kommer jag veta allt om vad kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva, innebär. Nog fan är det livet, det med.


Är det en utopi att Lampard och Gerrard ska kunna samsas på samma mittfält?

Är det en utopi att man ska kunna hysa samma gnistrande kärlek till varandra i all evighet?

Det är två viktiga frågor som ställs till en stekare längs vägen, det räcker inte att kunna äta glass och dricka belgisk öl för att få stekarcertifikat...


Kommentarer
Postat av: Pappa Skörra

Stekarna är inte färdigstekta. Problemet är att er stekpanna är för slö. Dags att inta den riktiga stekpannan i källarn på Guldbergs vei!

2009-07-31 @ 23:32:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0