Två bilder av en större stad.
Jag har varit i Stockholm den här veckan, hälsat på den halländska lyxkocken och sms-monstret Bengtsson.
Inatt var vi och härjade runt Hötorget.
Något av det bästa med att stekarturnera och festa på mer exotiska platser än Mortens krog i Uddevalla är att man träffar stjärnor.
Uddevalla är snudd på stjärnlöst, Rulle är så att säga redan utforskad.
Inatt träffade vi en kåkfarare från Eskilstuna som vi satt och tjötade med ett bra tag på en uteservering som egentligen var stängd men som vi öppnade.
Han hade historier att berätta.
Under tiden han berättade historier rökte han hasch.
Han hade materialet fastkluddat på baksidan av sin Nokia 3310, först tyckte han att jag skulle rulla varsin jolle men jag tyckte det var olämpligt så han fick sköta sig själv.
Under rökandet lättade han sitt hjärta och sa: Min föregående generation, vi är tattare tyvärr, som Siw Malmkvist och Cornelis Vreeswijk.
Men det spelade ingen roll för kåkfararen var så go.
När jag är i Schtöckholm spinner alltid min kändisradar på högvarv.
Brukar räcka med att jag tar en vända längs Drottninggatan eller Kungsgatan så har jag spottat två-tre stycken offentliga personer.
Offentliga personer, ofta fler skådespelare än målvakter i Superettan.
Den här gången har det dock varit tungjobbat, vet inte vad det kan bero på, kanske är alla i St Tropez eller på Smögen.
Bobby från Mammas pöjkar är den hittills enda.
Jag är chockad, som Bobbys mamma hade sagt.
Inatt var vi och härjade runt Hötorget.
Något av det bästa med att stekarturnera och festa på mer exotiska platser än Mortens krog i Uddevalla är att man träffar stjärnor.
Uddevalla är snudd på stjärnlöst, Rulle är så att säga redan utforskad.
Inatt träffade vi en kåkfarare från Eskilstuna som vi satt och tjötade med ett bra tag på en uteservering som egentligen var stängd men som vi öppnade.
Han hade historier att berätta.
Under tiden han berättade historier rökte han hasch.
Han hade materialet fastkluddat på baksidan av sin Nokia 3310, först tyckte han att jag skulle rulla varsin jolle men jag tyckte det var olämpligt så han fick sköta sig själv.
Under rökandet lättade han sitt hjärta och sa: Min föregående generation, vi är tattare tyvärr, som Siw Malmkvist och Cornelis Vreeswijk.
Men det spelade ingen roll för kåkfararen var så go.
När jag är i Schtöckholm spinner alltid min kändisradar på högvarv.
Brukar räcka med att jag tar en vända längs Drottninggatan eller Kungsgatan så har jag spottat två-tre stycken offentliga personer.
Offentliga personer, ofta fler skådespelare än målvakter i Superettan.
Den här gången har det dock varit tungjobbat, vet inte vad det kan bero på, kanske är alla i St Tropez eller på Smögen.
Bobby från Mammas pöjkar är den hittills enda.
Jag är chockad, som Bobbys mamma hade sagt.
Kommentarer
Postat av: Gums
hahahah, alltså den är syyk!! :P Goegoe Bobby!
Trackback
