Sågar tak till min fru och mina barn.
Jag är hemma i Hökedalen den här veckan.
Kom hit i lördags och därmed är detta sommarens längsta sammanhängande hemmavaro.
Flackar som en sate annars, men nu behövde jag en längre landning, dessutom ska det läggas nytt tak på huset och när Olsson frågar om assistans ställer man upp.
Han springer runt och spikar och borrar uppe på taket, jag sköter sågen nere på marken.
Det brukar bli i snitt tio minuters väntetid för mig mellan varje omgång brädor som ska sågas, då sitter jag där nere på en stol och solar och läser och skriver och sms;ar.
"Nu kan du studera igen" säger Olsson när jag klättrar ner från stegen efter att ha levererat brädor av den karaktär han önskat.
Kvinnan i familjen håller sig på insidan och lagar mat som kvinnor i familjer alltid gjort när männen brötat.
Skillnaden är väl att Farmor lagar godare mat än andra kvinnor.
Första dagen var Farmor ute och motiverade mig.
"Det här blir ett bra tak för dig sen" sa hon.
Mmm, sa jag då och tittade ner på en bräda utan att förstå vad hon snackade om.
"Här ska ni ha det bra, du och din fru och era barn" fyllde hon på och då förstod jag vad hon snackade om.
"Jaså, pojken ska ta över här sen, har du tänkt" sa Olsson då och sken upp.
Hierarkin är sån att Farmor bestämmer och Farmor äger huset och så är det med det.
Men när Farmor säger något som är till min fördel brukar han humma medhållande och ge ifrån sig ett osynligt olssonleende.
Hur många procent som var sköj och hur många som var allvar i det där vet jag inte riktigt, men det har ju varit uppe på tal tidigare.
Förr var det otänkbart för min del.
Jag skulle bo i Göteborg resten av mitt liv när jag tog mig härifrån.
Avenyn ligger inte i Ed, Avenyn ligger i Göteborg.
Men när jag umgåtts med tanken några år och mognat lite i min syn på världens avenyer tar jag ett steg framåt och inte ett bakåt när diskussionen åter väcks.
Jag kommer inte bo i Hökedalen permanent inom överskådlig framtid, ens om det skulle bli aktuellt.
Kanske aldrig någonsin permanent, men att ha som lantställe som vi hade när jag växte upp, det skulle jag nog älska i framtiden.
Klart ungarna ska få andas frisk luft på sommarloven.
Det är så jag tänker nu när jag sköter den där sågen om dagarna.
Jag tänker att jag står och sågar tak så att min fru och mina barn kan bo snyggt och tryggt på sommarloven.
Kom hit i lördags och därmed är detta sommarens längsta sammanhängande hemmavaro.
Flackar som en sate annars, men nu behövde jag en längre landning, dessutom ska det läggas nytt tak på huset och när Olsson frågar om assistans ställer man upp.
Han springer runt och spikar och borrar uppe på taket, jag sköter sågen nere på marken.
Det brukar bli i snitt tio minuters väntetid för mig mellan varje omgång brädor som ska sågas, då sitter jag där nere på en stol och solar och läser och skriver och sms;ar.
"Nu kan du studera igen" säger Olsson när jag klättrar ner från stegen efter att ha levererat brädor av den karaktär han önskat.
Kvinnan i familjen håller sig på insidan och lagar mat som kvinnor i familjer alltid gjort när männen brötat.
Skillnaden är väl att Farmor lagar godare mat än andra kvinnor.
Första dagen var Farmor ute och motiverade mig.
"Det här blir ett bra tak för dig sen" sa hon.
Mmm, sa jag då och tittade ner på en bräda utan att förstå vad hon snackade om.
"Här ska ni ha det bra, du och din fru och era barn" fyllde hon på och då förstod jag vad hon snackade om.
"Jaså, pojken ska ta över här sen, har du tänkt" sa Olsson då och sken upp.
Hierarkin är sån att Farmor bestämmer och Farmor äger huset och så är det med det.
Men när Farmor säger något som är till min fördel brukar han humma medhållande och ge ifrån sig ett osynligt olssonleende.
Hur många procent som var sköj och hur många som var allvar i det där vet jag inte riktigt, men det har ju varit uppe på tal tidigare.
Förr var det otänkbart för min del.
Jag skulle bo i Göteborg resten av mitt liv när jag tog mig härifrån.
Avenyn ligger inte i Ed, Avenyn ligger i Göteborg.
Men när jag umgåtts med tanken några år och mognat lite i min syn på världens avenyer tar jag ett steg framåt och inte ett bakåt när diskussionen åter väcks.
Jag kommer inte bo i Hökedalen permanent inom överskådlig framtid, ens om det skulle bli aktuellt.
Kanske aldrig någonsin permanent, men att ha som lantställe som vi hade när jag växte upp, det skulle jag nog älska i framtiden.
Klart ungarna ska få andas frisk luft på sommarloven.
Det är så jag tänker nu när jag sköter den där sågen om dagarna.
Jag tänker att jag står och sågar tak så att min fru och mina barn kan bo snyggt och tryggt på sommarloven.
Kommentarer
Trackback