En man var bättre än alla andra.
2009 är slut och jag känner mig fånigt uppspelt i min iver att tala om för er vem den bästa mannen det gångna året var.
Kanske kommer sig uppspeltheten av hans enorma storhet, kanske kommer den sig av att insikten är så färsk.
Han började försiktigt i januari med att hålla sig i bakgrunden som den okända gästen på lagfesten hos Twinsen efter Älvcupen.
Intrycket av honom var lika blekt som mitt ansikte när jag vaknade dagen därpå.
Det fortsatte under sommaren med en silly season där han var kryptisk kring en övergång till DLHEG och offentliggjorde samtidigt att han ansåg sig vara en blandning mellan Youri Djorkaeff och Gareth Southgate.
Intrycket av honom hade sått sitt första intressefrö inom mig.
DLHEG hade ingen plats för en spelare som önskar sig söndagsteknik, men han dök upp dagen efter guldfesten i Chivus bakissoffa.
Han satt och gaggade overkligt mycket gojja om 60-talet och "Näbben".
Intrycket av honom förvreds och förvirrade, vilket fick mig och Ulrik att gå runt i Småland under ett helt halvår och filosofera om honom.
Det slutade på årets sista dag då mannen förutom att chocka med en torsdagsteknik som definitivt påminde mer om Djorkaeff än Southgate, även bjöd på sig själv och sin lägenhet på ett aldrig tidigare skådat sätt.
Mycket mer kan sägas om denna myshetens riddare, men jag nöjer mig.
Jag måste bara säga hans namn.
Och det är inget randomnamn som Karlsson eller Andersson, det är ett namn you got to Lööw.
Kanske kommer sig uppspeltheten av hans enorma storhet, kanske kommer den sig av att insikten är så färsk.
Han började försiktigt i januari med att hålla sig i bakgrunden som den okända gästen på lagfesten hos Twinsen efter Älvcupen.
Intrycket av honom var lika blekt som mitt ansikte när jag vaknade dagen därpå.
Det fortsatte under sommaren med en silly season där han var kryptisk kring en övergång till DLHEG och offentliggjorde samtidigt att han ansåg sig vara en blandning mellan Youri Djorkaeff och Gareth Southgate.
Intrycket av honom hade sått sitt första intressefrö inom mig.
DLHEG hade ingen plats för en spelare som önskar sig söndagsteknik, men han dök upp dagen efter guldfesten i Chivus bakissoffa.
Han satt och gaggade overkligt mycket gojja om 60-talet och "Näbben".
Intrycket av honom förvreds och förvirrade, vilket fick mig och Ulrik att gå runt i Småland under ett helt halvår och filosofera om honom.
Det slutade på årets sista dag då mannen förutom att chocka med en torsdagsteknik som definitivt påminde mer om Djorkaeff än Southgate, även bjöd på sig själv och sin lägenhet på ett aldrig tidigare skådat sätt.
Mycket mer kan sägas om denna myshetens riddare, men jag nöjer mig.
Jag måste bara säga hans namn.
Och det är inget randomnamn som Karlsson eller Andersson, det är ett namn you got to Lööw.
Kommentarer
Trackback
