Bloggvattnet har frusit till is.
Den här bloggen var en sjö vi gick ner till för att mötas.
En riktigt fin mötesplats var det.
Jag har haft ett gäng bloggar genom åren och det här är den som varit mest som jag tänker mig att en blogg ska vara.
Jag har blandat allvar och skojigheter och försökt skriva med så lite självcensur som möjligt.
Men nu får det vara slut.
När det är dags att avsluta ska man göra det, inte hänga sig kvar, det är likadant med bloggar som med relationer.
När man känner att beslutet är moget i kroppen, då kan man lita på att det är rätt beslut och då är det lika bra att göra processen kort.
I egenskap av separationsångestens urfader är det naturligtvis ett litet helvete att släppa greppet om mitt internetbaserade hem.
Men jag gör det för att det blir bäst så.
Jag har haft blogg/internetdagbok i tio år i sträck med endast korta pauser och jag kommer nog aldrig komma undan denna omedelbara kontakt med omvärlden, denna drog.
Vet inte hur lång tid det tar innan jag skaffar ett nytt internethem, men det kommer garanterat bli ett nytt i framtiden.
Den som vill att jag meddelar nästa bloggadress då den blir aktuell kan skicka sin mejladress till mig.
Min adress är [email protected] och mejla sin adress till mig kan man göra nu eller när man vill.
Avslutningsvis vill jag uppmana alla läsare till att bli bloggare så jag också kan få bli läsare.
Jag önskar att alla människor var bloggare, det är så få vänner och bekanta som är igång, jag har tröttnat på att läsa kändisars och tonårstjejers slafs och krafs.
Härmed förklarar jag vattnet i denna bloggsjö frusen till is.
Tack och varsågoda.
Calle.
PS.Erkänn att ni kommer sakna att besöka min blogg, era stenschkött..DS.
En riktigt fin mötesplats var det.
Jag har haft ett gäng bloggar genom åren och det här är den som varit mest som jag tänker mig att en blogg ska vara.
Jag har blandat allvar och skojigheter och försökt skriva med så lite självcensur som möjligt.
Men nu får det vara slut.
När det är dags att avsluta ska man göra det, inte hänga sig kvar, det är likadant med bloggar som med relationer.
När man känner att beslutet är moget i kroppen, då kan man lita på att det är rätt beslut och då är det lika bra att göra processen kort.
I egenskap av separationsångestens urfader är det naturligtvis ett litet helvete att släppa greppet om mitt internetbaserade hem.
Men jag gör det för att det blir bäst så.
Jag har haft blogg/internetdagbok i tio år i sträck med endast korta pauser och jag kommer nog aldrig komma undan denna omedelbara kontakt med omvärlden, denna drog.
Vet inte hur lång tid det tar innan jag skaffar ett nytt internethem, men det kommer garanterat bli ett nytt i framtiden.
Den som vill att jag meddelar nästa bloggadress då den blir aktuell kan skicka sin mejladress till mig.
Min adress är [email protected] och mejla sin adress till mig kan man göra nu eller när man vill.
Avslutningsvis vill jag uppmana alla läsare till att bli bloggare så jag också kan få bli läsare.
Jag önskar att alla människor var bloggare, det är så få vänner och bekanta som är igång, jag har tröttnat på att läsa kändisars och tonårstjejers slafs och krafs.
Härmed förklarar jag vattnet i denna bloggsjö frusen till is.
Tack och varsågoda.
Calle.
PS.Erkänn att ni kommer sakna att besöka min blogg, era stenschkött..DS.
Kommentarer
Postat av: Gums
OM jag kommer, blir lite ledsen inombords faktiskt när du inte kommer fortsätta skriva i bloggen, den var liksom en del av dig...kul sätt att följa din vardag!
Pyss påre!
Postat av: flexa
Jag kommer definitivt sakna din blogg, kollar in nästan varje dag... Jag själv har ett litet uppehåll med min blogg men det är inte slutet!
Postat av: Bolle
Bloggen är saknad likt en saknad sjöman till Havs..
Trackback
