Hur man vet att man är lycklig.
Jag är ganska skojfrisk, jag brukar skoja och skratta en hel del.
Men att skratta och att fyra av ett riktigt hjärtligt leende, det är inte samma sak.
Att inte försöka le, att försöka hålla tillbaka ett leende men misslyckas, att ett leende lyckas skina igenom, det är lyckans mest definitiva uppenbarelse.
Idag har jag och min klass varit i Göteborg på konstmuseum bakom Poseidons rumpa.
Jag är ingen människa som gillar museum, men för första gången hade jag inte tråkigt.
Det var spännande att se skelett som juckade mot ägg och en naken kvinna som rullade in sig i mjöl och jord.
Hela dagen har faktiskt varit riktigt bra.
Det bästa med dagen var när Dalar och jag fick fotas tillsammans med vår estetlärare Magasinet.
Magasinet är nog den mysigaste kvinna jag mött i hela mitt liv, man kan säga att hon är damernas svar på männens Janne.
Var så himla uppspelt inför att fotas med henne och när jag nu i efterhand ser på bilden vi tog med henne ser jag mig själv med ett löjligt glatt leende.
Jag ser oförställt lycklig ut.
Det finns inte mycket som gör mig så glad som att se mig själv oförställt lycklig.
Jag blir rent av lycklig, av det också.
Jösses vilken positiv kedjereaktion.
