Glädjande gråt.
Idag hade vi första responsen.
Min inlämning innehöll en del om mitt synsätt på tårar och gestaltning av mitt eget gråtande.
När lärarinnan läst upp detta stycke sa en tjej som inte läst eller hört texten tidigare "åhh, vad glad jag blir" och så sken hon upp.
Det kändes väldigt suspekt att höra någon läsa om något så känsligt som hur jag beter mig i mina svagaste stunder, samtidigt som någon annan blev glad av det.
Jag blev glad att det gladde och fick genomgående jättefin respons, men ändå lurigt att glädja med gråt.
Well, nu är vi igång iallafall.
Kommentarer
Trackback
