Det ska po bloggen osso!

Låda och jag sitter på skolbibliotekets balkong.
Det är kusinens tionde dag på hans småländska semester.
Vi dippar lättsaltade chips i fresh island-dipp, samtidigt som han sitter i en stekfåtölj och pökrar med min lapptopp i knät och jag sitter vid skoldatorn och skriver det här.
Det är mysigt och vi kommer nog tillbringa större delen av natten här, är inte ett dugg trötta eftersom vi vaknade halv fem i eftermiddags trots att vi somnade tre igår, utan att ha festat, vansinnigt.
När vi inte sitter här och inte festar och inte bowlar med ICA-Jerrysar är vi i Jönköping och ser Twilightfilmen New Moon på bio.
Twilight handlar om omöjlig kärlek mellan en vampyrkille och en människotjej.
När vi inte är i Jönkan och ser på filmer om omöjlig kärlek pratar vi om saker.
En sak vi pratar om det är möjlig kärlek mellan människokillar och människotjejer.
Det är kruxigt det där.
Jag säger till Låda att man måste vara stolt över sin flickvän, att det inte ska spela nån roll vad andra tycker om henne, att ingen annans ord ska väga något i förhållande till ens eget hjärtas ord.
Om andra kan snacka ner hennes värde är hon inte tillräckligt mycket värd.
Låda tittar lite snabbt på mig och så avger han ett halvt mmm som gör att jag inte vet om han tycker det jag sagt är väsentligt och rätt.
Man måste väga in flera aspekter, säger Låda.
Det är klart att det är mysigt att ligga och pussas på tu man hand med vilken småsöt tjej som helst.
Men bara få, få ickerandomtjejer håller måttet när alla aspekter vägs in.
Man får tänka på att det både ska gå att ha med sig henne till Farmor på jul och att hon ska gå att ha med sig på förfesterna hos Quimmen, säger Låda.
Jag skrattar till, för att det är ett komiskt kriterie att hon måste ha den specifika talangen att smälta in i en blå soffa på Tureborg, för att kunna leva med en av kusinerna Abrahamsson.
Sen slutar jag skratta och säger ja.
Ja, det är fan sant, säger jag till Låda.
Vi är tysta en stund i internatrummet och tänker på detta på var sitt håll.
Vi bestämmer oss för att gå till gympasalen och spela fotboll.
Vi lämnar rummet som helt nya människor och spelar fotboll som helt nya människor.
Vi tränar avslut och gör satans massa mål.
Vi lämnar gympasalen och går ut i verkligheten och bereder oss på att träffa en människotjej som gör kärlek möjlig.
Nu sitter vi i biblioteket och bereder oss.

 Hon är en omöjligt kär människotjej.